Om ni inte har beskurit så är det snart hög tid. Här är en beskärningsnyckel, som talar om när olika träd och buskar ska beskäras och på vilket sätt.

Inlägget Beskärningsnyckel dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Nu är tiden då man sitter och bläddrar i frökatalogerna och på nätet efter de grönsaker som man kan tänka sig odla under kommande säsong. Det är ingen bra metod! Ett bättre sätt att inspireras till vad man ska odla är att bläddra i kokboken. Leta upp favoriträtterna, som du ofta återkommer till och se vilka ingredienser de har. Det är en mycket bättre inspirationskälla.

Jag lagar gärna rätter som innehåller squash. Framförallt under sommaren, då jag använder min egenodlade och inte behöver köpa importerad. Min favoriträtt är nog gratäng av squash, skivad och varvad med tomat, lök och aubergine. Kryddat med vitlök, parmesan och några stänk olivolja. Den är dessutom väldigt lättodlad och brukar ge skördar som är betydligt större än att jag orkar äta upp.

Tomater odlar jag också gärna, framförallt en sort som heter ‘Bloody Butcher’, som ger relativt tidiga och rikliga skördar på friland.
Sockerärtor tycker jag ger en krispig och härlig textur i maten och är dessutom lättodlad. Vaxbönor och haricots vert är också lättodlade och goda i sommarsalladen. Liksom mangold, som jag tycker ger bättre och säkrare skördar än spenat. Dessutom finns det många olika sorters mangold med olika färg. Man kan använda hela växten, till och med stammen, som kan ätas som sparris, lätt förvälld. Mangoldens nära släkting rödbetan odlar jag gärna fram några stycken under sommaren, tillsammans med morötter. Egentligen bara för att får några mjälla primörer till sommarlunchen, men det är inget som jag odlar för att spara till vintern.

Däremot odlar jag gärna jordärtskockor, som jag kan börja skörda till hösten och som jag gillar att blanda i potatismos. Jag har en sort som jag inte vet vad den heter, men som jag ärvt från min morfar, som var en intresserad och flitig trädgårdsodlare.
Persilja är en annan lättodlad grönsak, som jag flitigt odlar och använder, både den slätbladiga och krusbladiga .

Grönsaker jag nyligen upptäckt

De två sista åren har jag upptäckt att en annan av mina favoriter, kronärtskockan, faktiskt går alldeles utmärkt att odla. Det är avsevärt mycket mysigare att sitta på sommarverandan och äta sin egenodlade kronärtskocka, med smör och citron, än att köpa den importerade på varuhuset.

En annan grönsak jag upptäckt under de senaste åren är svartkål, omtyckt i det italienska köket. Den är delikat, brynt tillsammans med lök, i pastasås.
Efterhand utökar jag min repertoar, allt eftersom jag kommer fram till nya matfavoriter.

Så plocka fram kokboken och börja planera din bästa odlingssommar!

Inlägget Odla grönsaker inspirerad av din kokbok dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Nu är det snart allhelgonahelg och vad passar väl bättre än att tillverka en fladdermusholk, där fladdermössen kan tillbringa sitt vinteride.

Här är en enkel beskrivning på en holk. Allt du behöver är en drygt meter lång planka, en såg, en hammare, spik, tumstock och ett minimum av händighet.
Tänk på att brädan ska vara av sågat virke, inte hyvlat och inte tryckimpregnerat. Du ska inte heller måla eller på annat sätt impregnera holken.

En fladdermusholk ska placeras så hög som möjligt, på en skyddad och vindstilla plats. Den ska vara exponerad för solen under en del av dagen. Den måste också var placerad så att fladdermössen lätt kan flyga ut ur holken, utan hinder.

Ett roligt trädgårdsprojekt att göra tillsammans med barnen.

Inlägget Fladdermusholk dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Marktegel är ett bra material, som är varmt och behagligt att vistas på och som jag tycker skulle användas mycket mer. I andra länder som England, Tyskland och Holland används tegel flitigt, både i trädgårdar och offentliga miljöer.

Det är ett material som åldras mycket vackrare än de flesta andra material, kanske till och med alla. Tegel behåller sin färg och sitt utseende, till skillnad från betong, i hundratals år och får bara en vacker patina. Materialet går att få i en mängd olika varma färger, beige, gult, rödbruna nyanser och svart.

Om man ska använda tegel måste man vara klar över att det är stor skillnad på fasadtegel och marktegel. Fasadtegel bränns vid lägre temperatur och blir därför relativt poröst, medan marktegel bränns vid högre temperatur, ca 1200 grader. Då sintrar leran, det vill säga partiklarna smälter ihop så att porerna i leran mer eller mindre försvinner, så att stenen blir motståndskraftigt mot frost.

Marktegel i många olika mönster

Marktegel kan läggas i flera olika mönster. Det kan läggas olika slags förband t.ex. halvförband som innebär att stenarna ligger förskjutna i förhållande till varandra med en halv sten. Det kan läggas i fiskbensmönster, vilket innebär att stenarna växelvis står vinkelrät mot varandra. I blockförband ligger stenarna två och två, eller tre och tre, med växlande riktning. Slutligen kan det läggas i parkettmönster där stenarna också ligger i block men alla blocken ligger med samma riktning, med en tvärstående sten mellan varje block.

Tegel kräver samma underarbete som t.ex. betongsten och läggs på samma sätt. Man ska vara noga med att lägga stenen med 3 mm fog och efter läggningen foga med fogsand, som kan vara stenmjöl. Väljer man rätt dimension kan tegel utan problem användas på ytor som belastas med biltrafik. I Tyskland och Holland används tegel i hårt trafikerade offentliga miljöer, mycket mer än här.

Prismässigt varierar marktegel, beroende på färg och kvalité, men man kan räkna med att det ligger i nivå med annan natursten. Det vill säga dyrare än betongsten, men med en känsla och en livslängd på en helt annan nivå.

Inlägget Marktegel i trädgården dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Döm om min förvåning, i våras, när en kronärtskocka, som vi sått förra året, dök upp i trädgårdslandet. På våra breddgrader brukar den vara ettårig, men kan under milda vintrar klara sig till följande år. Även tomatplantor sticker upp lite här och  var, självsådda från frö från kvarglömda frukter.

Kronärtskockan är nu ungefär en meter hög och  har  fem, sex knoppar, så i år finns möjlighet att få smaka egenodlade  kronärtskockor. Sorten heter ‘Green Globe’, och är inköpt, hos Lilla Fiskaregatans trädgårdsbutik, under trädgårdsmässan förra året. I år har vi sått fler av samma sort och detta året ska vi tänka på att täcka plantorna ordenligt till vintern med gamla löv, eller ännu  bättre stallgödsel med mycket halm i.

Jag skulle vilja prova en sort som heter ‘Herrgårdsskocka’ eller ‘Grön Skånsk’, men de lär vara svåra att få tag på.

Kronärtskocka förökas med frö, men man kan också ta sticklingar från äldre plantor. Bästa tiden att göra detta är under våren, när plantorna har börjat växa.

När de nedre holkfjällen har börjat spreta ut är kronärtskockorna färdiga att skörda. Man kan låta dem sitta kvar i någon vecka, i väntan på att fler ska bli färdiga att skörda.

Kokas och  avnjutes med smör och citron.

Gillar du vad du läser?

Registrera dig och få nya inlägg i trädgårdsarkitektens blogg via E-post, helt kostnadsfritt.

Din e-postadress kommer inte att lämnas ut till tredje part och du kan när som helst avbryta din prenumeration.
Fyll bara i din e-postadress i rutan nedanför och klicka på REGISTRERA.

Inlägget Kronärtskockan på gång dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Det är ju ganska enkelt att locka fjärilar, humlor, getingar och andra insekter till trädgården. Jag hade själv ett getingbo under takfoten i somras, vilket jag märkte först när jag beskar det blåregn som växer under boet. Getingarna blev irriterade över min verksamhet och det slutade med att jag blev stungen. Det tyckte jag inte var själ nog att ta bort deras bo, utan jag väntade till nu på hösten, att avsluta beskärningen och vi levde i bästa sämja under hela sommaren.
Att få insekter till sin trädgård är inte minst en fråga om växtval. Det gäller att erbjuda doft- och nektarrika växter, som gärna ska blomma vid olika tillfällen och ha olika färger.

Fjärilar

Fjärilar gillar t. ex. vårkrage, vårlök och pärlhyacint tidigt på våren, framförallt citronfjärilar, nässelfjärilar och påfågelögon. Längre framåt sommaren är favoriten syrénbuddleja, som börjar blomma i slutet av juli. Andra växter som fjärilarna besöker är olika ärtväxter, röllika, kaprifol och isop. Överhuvudtaget gillar fjärilar kryddväxter såsom lavendel, salvia, timjan och mejram. Längre fram på hösten besöks gärna kinesisk kärleksört och röd solhat.

Fjärilar tycker om att man ordnar trädgården så att det finns platser som är någorlunda vindstilla.
Fågelbadet uppskattat inte bara av fåglar utan även av fjärilar, bin och humlor, men då måste man se till att det är ordentligt grunt.

Humlor

Humlorna är tidigt i gång på våren och besöker gärna krokus och scilla. Även plister, lungört och revsuga uppskattas och bland buskarna besöks gärna rhododendron, berberis och rosenribs, som blommar ganska tidigt.
Även humlorna, liksom bin, gillar kryddväxter och ärtväxter. Bärbuskar som svarta och röda vinbär uppskattas liksom vallört, blåklockor, rosenflockel, klint, fingeborgsblomma, stormhatt och bolltistel.

Humlor gynnas av en lite ostädad trädgård med snår och oklippta partier och stenrösen, där de kan de bygga boplatser. Till bina kan man bygga biholkar, av bambupinnar, eller borra hål i träbitar, mellan 3-13 mm i diameter och minst 10 cm djupa, och placerar dem med öppningarna mot söder eller sydväst.

Ängen

Ett annat sätt att gynna alla pollinerande insekter är att i stället för gräsmatta anlägga en blommande sommaräng, med arter som:

rödklint, Centaurea jacea
blåklint, Centaurea cyanus
väddklint, Centaurea scabiosa
backtimjan, Thymus serpyllum ssp. serpyllum
fackelblomster, Lythrum salicaria
gulmåra, Galium verum spp. verum
ängsvädd, Scabiosa pratensis
åkervädd, Scabiosa arvensis
prästkrage, Leucanthemum vulgare
kärringtand, Lotus corniculatus
kungsmynta, Origanum vulgare
gullviva, Primula veris
vallmo, Papaver rhoeas
rödblära, Silena dioica
styvmorsviol, Viola tricolor
vårbrodd, Anthoxanthum odoratum
ängsviol, Viola canina
fårsvingel, Festuca ovina
rödsvingel, Festuca rubra

Inlägget Pollinerare i trädgården dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

”Nu vill jag i Jesu Namn undervisa dig helt enkelt att göra bäddar, …” Så inleder Hans Raszmussön Block det åttonde kapitlet i sin bok ”Horticultura Danica – Hvorledes en sirlig och nyttig urtehave i Dannemark kan anrättas, beprydas och vidmakthållas” utgiven i Köpenhamn 1647.

Jag läste boken, för länge sedan, och försökte då att översätta den till någorlunda begriplig svenska, men ändå  bibehålla det ålderdomliga språkbruket. Eftersom den innehöll en detaljerad beskrivning av hur man gör en parterr så beslutade jag mig för att använda den som handbok när jag för ca 15 år sedan anlade en parterr i min egen trädgård. Jag är mycket intresserad av historiska trädgårdar och i synnerhet  trädgårdsmästarens gamla hantverk.

Boken visade sig fungera utmärkt, när jag väl kommit runt de språkliga konstigheterna. Det gick åt väldigt många buxbomplantor, så jag fick plantera parterren lite i etapper, men nu 15 år senare har den växt till sig bra.

För den som är road av att försöka själv, följer här Hans Raszmussön Blocks beskrivning:

Det åttonde kapitlet – Om mönster att göra på bäddarna.

Nu vill jag i JESU Namn undervisa dig helt enkelt, att göra bäddar, på det, du dessbättre kan förstå meningen därpå. När du kommer till ett stycke jord, och vill göra bäddar därpå, då skall du först mäta, om det är fyrkantigt. Är det icke fyrkantigt, då tag något därifrån, på de sidor, som du ser fattas mått. Så igen från det hörn, som du ser A står, intill du kommer som B står, om du kan få fram en bädd. Har du för mycket jord, då gör benen och gångarna bredare, eftersom du ser det bär av till. Mät sidan från B och till C och tag där också fem bäddar. Från C och till D skall du också hava fem bäddar.

Sätt så ditt snöre, och tag först en bädd längs över stycket, mät sedan en gång också längs över stycket, och börja från vilken sida du  vill, till du kommer över hela stycket och på bägge kanterna, så fångar du en sådan uppritning, som denna uppritning dig visar. Och denna uppritning har jag gjort av den orsak, att du dess bättre kan förstå  och veta, hurledes det är satt med delningarna eller bädden. Ty där är många bäddar, som löper hit och dit, ibland över varandra, de skall dock ändå dragas efter snöret, först på alla sidor som det sig bör, och sedan skilja dem åt, som skall skiljas, och sänkas dem som skall sänkas.

Men på det du dess bättre kan förstå detta, då vill jag säga dig i detta näst efterföljande stycke, som dock är den samma uppritning, som dig här utvisas, vad mått du skall ha till var bädd och gång, och hurledes du skall skilja dem åt igen, när du haver uppritat dem. Jag vill också undervisa dig på åtskilliga figurer, så att du kan öva dig själv uti var enskild.

Tag först och gör dig ett mått på din Rissve (trol. kratta?), eller på en måttstock, hur breda du vill ha bäddarna och gångarna och efter hur jorden kan tillåta. Vill du göra bäddar efter denna figur, så tag ditt mått, och mät först en bädd sex kvarter bred och gången tre. Mät sedan från A och till B, så får du fem bäddar och fyra gångar. Är där mer jord över, så lägg något litet till var bädd, som du ser att det kan tåla. Är där för lite, då tag något litet från varje bädd, och eftersom det kan tåla.

Mät så först en bädd, sedan en gång från A intill du når B, sedan från B till C, från C till D, när du det har gjort, tag så din skyffel, kasta de två första bäddarna samman på var sida av hörnet, så får du en hörnbädd, som här visas, kasta sedan en ruta mellan bägge hörnbäddarna. Sedan får du ett kors mitt uti och fyra rutor hos korset, som den förra figuren dig visar.

Vill du ha eller göra sådana bäddar, som denna figur, tag ditt mått, som förut blev sagt, och gör bäddarna sex kvarter breda och gångarna tre. Mät från A till B så får du sex bäddar, men där som jorden är större, då välj dig ett annat stycke, på det att gångarna, så väl som bäddarna icke blir för breda. Men kan du få sex bäddar och gångar från A till B då mätt från B till C, och var aktsam på att göra alla bäddar och gångar lika breda på alla kanterna, på det, det icke bliver skack (skevt?) för dig. Likadant från C till D, från D, till du kommer till A igen.

Är där någonsin jord över, så lägg det vid listerna, det skadar inte, om listerna är icke lika breda i bägge ändar. När du så har mätt, som sagt är, så tag din skyffel, och kasta de två bäddarna i hörnet tillsammans, så får du en sådan bädd. Mellan bägge hörnbäddarna blir två bäddar, kasta dem samman till ett. Likaså näst innanför, får du fyra krokiga bäddar, mitt i får du fem rutor, låt dem hänga samman, som du ser dessa gör. Det görs icke behov, med många ord att tala om bäddarna deras formande.

Men när du uti särdeles och åtskilliga slags mönster bliver undervisad så är det nock. Ty där som jag mött stor vidlyftighet och med många ords beskrivning, ville säga dig, alla omständigheterna härom, och du ville själv icke öva dig i något av det, då var det förgäves.

Därför låt dig nöja med den lilla undervisning du får, och öva dig själv det bästa du kan. Ty all den konst i värden är, är endast en övning.

Inlägget Horticultura Danica dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.