Trendspaning 2021 handlar egentligen lite om något som man kunde ana vid denna tiden redan för ett par år sedan. Detta något handlar om att vi vill vara mer ute i naturen. Något som har accentuerats under det gångna årets pandemi. Naturen och den egna trädgården har blivit en plats man vill vistas i och det kommer att vara så även efter att pandemin en gång är över.

Vi kommer att vilja leva ett hälsosamt liv utomhus, gärna tillsammans med familj och vänner. I och med att vi vill vistas mer utomhus blir naturen och dess välbefinnande viktigt för oss. Med andra ord vill vi att vår miljö och våra aktiviteter ska vara miljömässigt hållbara. Vi vill också uppleva och lära oss mer om naturen och vår trädgård. Detta tar sig bland annat uttryck i att vi börjar odla frukt och grönt för husbehov. Om än inte i den verkligt stora skalan, så i varje falls så mycket att det ger den lyxiga känslan av att kunna använda egenodlade kryddor, eller äta tomater från de egna odlingarna. Vi bygger kompost och ser till att våra odlingar blir hållbara.

Vi äter och lagar till vår mat utomhus. I skogen har vi med oss matsäck, eller så har vi med oss spritköket och lagar till och äter maten tillsammans med vänner. I trädgården umgås vi på uteplatsen. Tillsammans med familj och vänner lagar vi till maten på grillen, eller i uteköket.

trendspaning 2021 – växter vi odlar i vår trädgård:

• Tomater
• Timjan
• Hassel
• Squash
• Ringblomma
• Rosmarin
• Salvia
• Ärtor

Det är inte bara mitt på dagen vi är utomhus. Man vill förlänga dagen och vara ute tills solen går ner. Det är viktigt att platsen man vistas på vetter åt rätt håll, så att man kan ta tillvara solens sista värmande strålar. Är man ute i skogen kanske man sover över i en hängmatta.

Inlägget Trendspaning 2021 dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

En intressant film, som enkelt beskriver begreppet Forest Garden, eller Skogsträdgård. Om det är en odlingsprincip med vilken vi kan föda jordens befolkning kan jag inte avgöra, men jag tror att det kan vara ett sätt att bruka trädgårdar, vid villor, bostadsfastigheter, och  allmänna parker och  andra grönytor.

Forest Garden bygger på att man undviker monokulturer, det vill säga stora arealer med samma växtslag.

Forest Garden bygger också på att vegetationen ordnas i lager, från höga träd ner till låga marktäckande växter. En princip som inte är ny inom trädgårdsdesign, men förmodligen i kommersiell odling av grödor.

Slutligen bygger Forest Garden också på att man använder växtlighet som ger avkastning i form av bär, frukter, svamp, mm.

Forest Garden tillämpad i trädgården, parken.

I  det mindre sammanhanget trädgård/park kan man säga att monokulturen representeras framför allt av gräsmattor. De utnyttjas som ett sätt att förbilliga både anläggning och framtida skötsel, på bekostnad av biologisk mångfald. Det sker även på bekostnad av fysisk-, mental- och social hälsa hos de individer som tvingas vistas där.

I stället skulle gräsmattan kunna vara en äng, vars artbestånd varierar beroende på jordmån och mikroklimat. Buskplanteringar kan innehålla flera arter som avlöser varandra och på samma sätt med perenner och marktäckare.

Man ska vara medveten om att inte ens i vild natur är växterna ordnade i ett sammelsurium. Oftast står de olika arterna i grupper, som i mjuka övergångar växer in i varandra. Det är det naturliga sättet för växterna att sprida sig. Frön hamnar tätast kring moderplantan för att sedan glesna ju längre från denna man  kommer. Även rotskott är tätare kring moderplantan än längre ifrån denna.

Som sagt, att bygga upp växtbestånd i lager är inget som är nytt  inom trädgårdsdesign, men många gånger saknas nog det medvetenheten i arbetet i  lager. Man  skulle kunna tänka sig en del av trädgården som ett skogsbryn. Med höga träd längs bak och sedan lite lägre träd med enstaka buskar och sedan  med marktäckare närmast “brynets” ytterkant, med stråk av högre perenner.

Är Forest Garden en trend för framtidens trädgårdsdesign?

Jag tror Forest Garden och andra begrepp, som jag ser som besläktade, såsom Shinrin Yoku, kommer att prägla vår framtida utemiljöer. Vi blir mer urbaniserade och kommer längre ifrån vår naturliga miljö. Desto viktigare blir det därför att vår närmiljö kompenserar för det vi förlorar i vår förflyttning mot en artificiell miljö.

Dessutom kräver klimatförändringar och andra miljöproblem som  vi  orsakat, att vi i framtiden inordnar oss i en hållbar grundsyn på vår närmiljö.

Gillar du vad du läser?

Registrera dig och få nya inlägg i trädgårdsarkitektens blogg via E-post, helt kostnadsfritt.

Din e-postadress kommer inte att lämnas ut till tredje part och du kan när som helst avbryta din prenumeration.
Fyll bara i din e-postadress i rutan nedanför och klicka på REGISTRERA.

Inlägget Forest Garden – Skogsträdgård dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Marktegel är ett bra material, som är varmt och behagligt att vistas på och som jag tycker skulle användas mycket mer. I andra länder som England, Tyskland och Holland används tegel flitigt, både i trädgårdar och offentliga miljöer.

Det är ett material som åldras mycket vackrare än de flesta andra material, kanske till och med alla. Tegel behåller sin färg och sitt utseende, till skillnad från betong, i hundratals år och får bara en vacker patina. Materialet går att få i en mängd olika varma färger, beige, gult, rödbruna nyanser och svart.

Om man ska använda tegel måste man vara klar över att det är stor skillnad på fasadtegel och marktegel. Fasadtegel bränns vid lägre temperatur och blir därför relativt poröst, medan marktegel bränns vid högre temperatur, ca 1200 grader. Då sintrar leran, det vill säga partiklarna smälter ihop så att porerna i leran mer eller mindre försvinner, så att stenen blir motståndskraftigt mot frost.

Marktegel i många olika mönster

Marktegel kan läggas i flera olika mönster. Det kan läggas olika slags förband t.ex. halvförband som innebär att stenarna ligger förskjutna i förhållande till varandra med en halv sten. Det kan läggas i fiskbensmönster, vilket innebär att stenarna växelvis står vinkelrät mot varandra. I blockförband ligger stenarna två och två, eller tre och tre, med växlande riktning. Slutligen kan det läggas i parkettmönster där stenarna också ligger i block men alla blocken ligger med samma riktning, med en tvärstående sten mellan varje block.

Tegel kräver samma underarbete som t.ex. betongsten och läggs på samma sätt. Man ska vara noga med att lägga stenen med 3 mm fog och efter läggningen foga med fogsand, som kan vara stenmjöl. Väljer man rätt dimension kan tegel utan problem användas på ytor som belastas med biltrafik. I Tyskland och Holland används tegel i hårt trafikerade offentliga miljöer, mycket mer än här.

Prismässigt varierar marktegel, beroende på färg och kvalité, men man kan räkna med att det ligger i nivå med annan natursten. Det vill säga dyrare än betongsten, men med en känsla och en livslängd på en helt annan nivå.

Inlägget Marktegel i trädgården dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Trädgården har blivit en plats där vi bland annat ägnar oss åt att äta och umgås. Liksom på gator och torg, så möter vi gärna våra vänner över en bit mat eller något gott att dricka. Det gör att uteplatsen, eller trädäcket har blivit viktigt, som en förlängning av vardagsrummet. Det är ganska stort och ska gärna ligga i samma höjd som golvet där inne, så att man lätt kan röra sig in och ut.

Laga mat

Men det gäller att verkligen ta tillvara ytan, så att den blir den där platsen där man kan leva ett aktivt liv med sin familj och sina vänner. Många av oss grillar gärna, när vi är ute i trädgården – en aktivitet som utvecklas mer och mer mot att man vid uteplatsen har ett helt utekök. Då har alla möjlighet att umgås, medan man lagar mat och ingen blir stående ensam i köket där inne. Det finns på marknaden färdiga kök, men man kan också enkelt bygga ett själv.

Matplats, lounge

I anslutning till grillen/uteköket ligger matplatsen, där familjen äter och umgås. Det ska dock vara möjligt att enkelt utvidga matplatsen så att vänner och släkt får plats.

Man vill ofta kunna sitta lite bekvämare och vardagsrummets soffgrupp har flyttat ut i form av så kallade “loungemöbler”. Vad man då ska tänka på är att dynor och kuddar ska ha en förvaringsplats, som är enkel att använda, så att man snabbt kan stoppa undan textilierna vid regn.
Har man dessutom ordnat bra utebelysning, så kan man vara ute och umgås med sina vänner till långt fram på småtimmarna.

Sol och vindskydd

Det är inte alla dagar som man vill sitta i full sol. Det måste finnas en plats där man kan dra sig undan i skuggan. Det kan vara så enkelt som att man har en eller ett par parasoller på uteplatsen, alternativ att man spänner upp ett solsegel. Man kan också göra en mer permanent anläggning i form av en pergola, som man kan leda upp klängväxter på.

På trädäcket vill man gärna ha lä. Något som man löser med hjälp av spaljéer, där man också kan leda upp växtligheten. Det ger dessutom en behagligare upplevelse när man vistas på trädäcket, i det att man känner sig mer skyddad mot insyn.

Inlägget Trendspaning: äta och umgås dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Det finns ett intresse för växter och odling, vilket ingår i den allmänna trenden mot ett hälsosamt liv och en hållbar miljö. Men en förutsättning är att odlingar och planteringar är lättskötta. Idag finns inte tiden att ägna för mycket av sina lediga stunder åt trädgårdsarbete. Antingen kan man gå samman i gemensamma odlingar med grannarna, eller så får man ordna för sig, så att det är enkelt att sköta en mindre odling.

Marktäckare

Ett sätt att göra trädgården mer lättskött är att använda s.k. marktäckare. Det är växter som har förmåga att snabbt täcka ytor och som på så sätt konkurrerar ut ogräset. Trendiga växter som lämpar sig bra som marktäckare är ormbunkar, funkia, murgröna och varför inte näva.

Att använda marktäckare är på sikt ett mycket bättre sätt att täcka en större yta, än att använda dekorsten/sjösten, som tyvärr alltför länge har varit populärt. Det är ett dåligt sätt att ta tillvara regnvatten och blir ytterst arbetskrävande när fröogräs efter ett par år börjar etablera sig mellan stenarna.

Odlingslådor

Ett annat sätt att underlätta för sig är att odla i förhöjda odlingsbäddar eller odlingslådor, kanske i främsta hand när man vill odla nyttoväxter. Det primitivaste sättet är att använda pallkragar, men då tycker jag nog att det är att låta estetiken stå tillbaka i alltför hög grad. Det är egentligen så enkelt att tillverka odlingslådor själv.

De nyttoväxter som är lätta att odla och som lämpar sig att odla i odlingslådor är olika kryddväxter, som salvia, rosmarin, basilika, timjan, persilja och mynta. Bland grönsaksväxterna vill jag föreslå chili, ärtor, bönor, squash, rädisor, smultron, senapssallad, bladsallad och varför inte prova mangold. Rotfrukter som potatis,  skulle jag bara sätta i lådor för att få några enstaka stånd med tidiga primörer.

Träd och buskar

Bland träd och buskar är trenden att byta ut prydnadsbuskar mot lignoser som man kan använda. Det är dels de uppenbara, som äppleträd, krusbärs- och vinbärsbuskar, men det finns så många fler. Häggmispel, aronia och hassel är bra exempel på prydnadsbuskar med ätliga frukter. Bland träden, varför inte prova äkta kvitten, valnöt och mispel. Bra klängväxter, som båda är vackra att se på och goda att äta är björnbär, vin och kiwi.

Inlägget Trendspaning: växter och odling dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

En trend idag är den hållbara trädgården, där vår miljöpåverkan blir så liten som möjligt och där vi gynnar den biologiska mångfalden. Det började så smått för många år sedan, då fler och fler slutade att använda gifter i trädgården.

Nu fortsätter utvecklingen, med bland annat växtvalet. Vi använder gärna växter som gynnar pollinerande insekter, som humlor, bin och fjärilar. Val av träd och buskar kan gynna fågellivet i trädgården, som  exempel kan nämnas rönn och bukettapel, som vars kvarsittande frukter uppskattas av fåglarna på vintern. Vi kan dessutom välja buskar med för oss ätliga bär, som vinbär och krusbär, i stället för enbart prydnadsbuskar.

Vi skulle kunna gynna igelkottarna ännu mer, om vi inte var så flitiga att städa trädgården inför vintern. Låt lövhögar ligga kvar, så bygger sig igelkotten ett bo där.

Vi har börjat odla mer, kanske inte i så stor omfattning som under 1900-talets första hälft, men vi vill gärna har åtminstone en liten kryddodling nära terrassen. Med rätt utformning skulle odlingarna lätt kunna bli större, utan att skötselinsatserna behöver öka nämnvärt.

Visserligen vill barnen gärna ha en gräsmatta att leka på, men ängen är en hållbarare grön yta och som kan användas efter att den blommat över. De gräsytor som inte används för aktivitet kan  lätt omvandlas till blommande ängar.

Vi har börjat bygga större och större trädäck, vilket är en fördel, om det innebär att den stensatta ytan minskar. Det är en stor miljömässig fördel om dagvattnet kan tas omhand på tomten och det görs bäst av gröna ytor. På stenytor rinner en stor del av vattnet bara av och belastar det kommunala dagvattennätet.

Trädgårdsarkitekt Per Christensons miljöprofil

Inlägget Trendspaning: den hållbara trädgården dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Enligt Elmia Garden så har vi tre trädgårdstrender 2019 att se fram emot. Den första kallar de “MOVING WITH NATURE“. där låter vi det naturliga landskapet flytta in i vår trädgårdar, både när det gäller former och växter. Passar bra då man har en naturtomt och gränsen mellan tomt och natur kan suddas ut.

“Tekniken och naturer följer varandra och inspirerar varandra”, anser man, vilket kan innebära att man använder sig av moderna metoder när man odlar i trädgård, på terrass och på balkong. Kanske att gräsmattan får stå tillbaka för gammal teknik, ängen.

Vi använder naturliga material som grovt trä, linne, keramik, lera, sten och ull.

Bland växter märks himalayabjörk, tall, lingon, blåsippa, ljung, ramslök och kungsängslilja.

Den andra trenden kallar Elmia garden “HAPPY GARDENER“. Den vänder sig mer till stadsbon, som kanske bara har en balkong, eller en mycket liten trädgård att odla på. Hen vill känna glädjen att så och plantera, för att sen kunna skörda sina hållbart odlade grönsaker. Kanske man slår sig samman med sina grannar och satsar på att skapa gröna gemensamma ytor.

Materialen är denim, tegel, vintageläder, terrakotta, växtfärgat garn, jute, filt och betong. Och växterna vi använder är äpple, ärtor, chili, prästkrage, vallmo, selleri, solros och haverrot.

Dessa båda trender står ganska nära varandra, skillnaden är egentligen bara att de passar människor i olika livssituationer.

Den tredje trenden “GREEN DECADENCE“, däremot, skiljer sig från de båda andra. Den vänder sig bort från naturen och är mer lyxigt elegant. Här är trädgården tuktad, med buskar klippta i runda och kvadratiska former. Växtvalet är mer dramatisk, med växter som blodbok, hortensia, trädpion, ros, aubergine och kronärtskocka. Vi skapar dramatiska färgkontraster gärna i dunkla färger.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Trädgårdstrender 2019 dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Trenden i stort är att uppmuntra till aktivitet utomhus. Jag har redan i tidigare inlägg skrivit om utemiljöns betydelse för vår hälsa, inte minst för barn, åldringar och sjuka. Förutseende kommuner skapar miljöer som stimulerar oss att vara utomhus och att röra på oss i gaturummet, på torg och i parker mm. Själva kan vi skapa den hälsosamma trädgården.

Naturligtvis kan den egna trädgården vara en plats som befrämjar vår hälsa. Det finns en trend att bygga stora trädäck utanför vardagsrummet, som en förlängning av detta. Detta kanske inte i sig stimulera oss till aktivitet, men det ger oss en inbjudande möjlighet till utevistelse. Kombinerat med en pool eller ett spabad ökar uteplatsens värde.

Med enkla odlingar, kanske i odlingslådor, i nära anslutning till trädäcket stimuleras vi till ett mer aktivt uteliv, som dessutom kan kombineras med andra aktiviteter, såsom utekök och inte minst lekytor för barnen.

De minsta barnen vill vi gärna ha under uppsyn under deras lek utomhus. Med en placering av barnens lekytor nära “de vuxnas lekyta”, trädäcket, och bostadens fönster, ökar möjligheten för barnen att vistas utomhus en längre tid.
Kanske kan vi, på gräsmattan, förenas med barnen i ett parti boule, kubb, eller krocket.

För att vi verkligen ska lockas att vistas utomhus, till hälsosamma aktiviteter, måste den hälsosamma trädgården kräva ett minimum av skötsel, om inte just trädgårdsskötsel är en älskad sysselsättning. Det åstadkommer man genom rätt planlösning, rätt konstruktioner, rätt materialval och rätt växter.

Inlägget Trendspaning: Den hälsosamma trädgården dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Under varumärket Grönt kulturarv® säljs sorter med en lång och väl dokumenterad odlingshistoria i Sverige. Sorterna har spårats upp vid Poms inventeringar av äldre trädgårdsväxter i Sverige och valts ut att bevaras i den Nationella genbanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Pom är ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Pom samordnas från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, men är ett nätverk där flera olika organisationer och myndigheter ingår, till exempel friluftsmuseer, botaniska trädgårdar, Fritidsodlingens Riksorganisation, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet.

Perenner

Blodalunrot Heuchera sanguinea ‘Smedsberget’

Blodalunrot Heuchera sanguinea ‘Smedsberget’ kommer från Lycksele i Lappland och är den nordligaste sort som hittills lanserats som Grönt kulturarv. Sorten har fått sitt namn efter stadsdelen Smedsberget där blodalunroten odlats sedan 1930-talet. I en av villorna på berget bodde Bertil och Tora med sin familj. Bertil var kamrer vid ett av skogsbolagen, men en kunnig och intresserad trädgårdsodlare på fritiden. 1947 flyttade den nygifta Kerstin in i en grannfastighet på Smedsberget. Hon var också passionerat intresserad av trädgård och började genast att plantera in växter, ofta sådan hon fick av vänner, grannar och släktingar. Någon gång kring 1950 fick hon blodalunroten av Bertil och tant Tora som Kerstin känt sedan barnsben. Blodalunroten minns hon sedan sin barndom på 1930-talet och det är hos Kerstin som den bevarats fram till idag. Blodalunrot ‘Smedsberget’ blommar i juni med mörkt rosa blommor på rödlila stjälkar. 60 cm hög.

Mörkgröna bladrosetter. Bra som marktäckare, kant- eller rabattväxt.

Silvrig höstanemon Anemone tomentosa ‘Föräldrahemmet’

Silvrig höstanemon Anemone tomentosa ‘Föräldrahemmet’ är insamlad i Uppland, men har odlats i både Småland och i Stockholm. När Axel och Sveas egnahemshus i Norra Ängby i Stockholm stod färdigt i mitten av 1930-talet blev det dags att börja tänka på plantering av trädgården. Sommaren 1937 for familjen på besök till Axels föräldrahem utanför Rottne i Småland, som man brukade göra varje år. Föräldrahemmet var ett lantbruk och på somrarna hjälpte Axel, Svea och deras barn till att ta in skörden. Just det här året fick familjen med sig delningar av tre höstflox och den silvriga höstanemonen för att plantera i sin egen trädgård. Axel och Sveas dotter Inga-Britt minns hur växterna sveptes in i papper, togs med på tåget och planterades vid huset i Norra Ängby. Många år senare fick Inga-Britt med sig plantor av höstanemonen när hon fått en egen trädgård i Roslagen. Där blommar den varje höst och påminner om inte bara ett utan två föräldrahem: Axels föräldrahem utanför Rottne och Inga-Britts föräldrahem i Norra Ängby.

Silvrig höstanemon ‘Föräldrahemmet’ är en tålig, vacker höstanemon som är härdigare än många höstanemonhybrider. Sorten blir 120-130 cm hög och blommar med ljust rosalila blommor i luftiga klasar.

Rosor:

Bourbonrosen Rosa (Bourbon-Gruppen) ‘Strömsro’

Bourbonrosen Rosa (Bourbon-Gruppen) ‘Strömsro’ är en unik gammaldags buskros, sannolikt med utländskt ursprung, vars originalnamn inte gått att finna. Återintroducerad under varumärket Grönt kulturarv® och namngiven med ett nyskapat namn. Känd i svensk kultur sedan åtminstone slutet av 1920-talet, möjligen sedan 1890-talet. Sorten är namngiven efter fastigheten ‘Strömsro’ i Kisa, Kinda kommun i Östergötland. Fastigheten uppfördes av postmästare Gustaf Erik Ström år 1901 och har sedan dess kallats Strömsro. Huset innehöll Kisas postkontor fram till 1920-talet och postmästarens privatbostad. Den nuvarande ägarens familj köpte fastigheten 1936 och rosen växte då i trädgården. Rosen planterades således någon gång mellan 1901 och cirka 1930.

‘Strömsro’ är en enastående vacker sort med en tidig blomning som infaller 7-10 dagar före andra tidigblommande sorter, t. ex ‘Alba Maxima’. Öppet växtsätt med styva huvudgrenar och sidogrenar. Bladen är karaktäristiskt blåaktigt mörkgröna, matta till svagt glänsande. Blommorna är 8-10 cm i diameter, tätt fyllda med ofta mer än 100 kronblad. Blomfärg varierar beroende på temperaturen, från nästan kallt ljust rosa till varmt, lysande och neonaktigt rosa. Höjd 1,8–2,5 meter. Förhållandevis frisk. Zon 4-5.

Remontantrosen Rosa (Remontant-Gruppen) ‘Selma Dahlberg’

Remontantrosen Rosa (Remontant-Gruppen) ‘Selma Dahlberg’ är med största sannolikhet en äldre, redan namngiven sort med utländskt ursprung, men det har inte varit möjligt för Pom att ?nna dess ursprungliga namn. Känd i svensk kultur sedan slutet av 1890-talet. Remontantrosen ‘Selma Dahlberg’ är insamlad till Nationella genbanken från Rimbo i Norrtälje kommun.

För att vara en sort i Remontant-Gruppen är ‘Selma Dahlberg’ en i flera avseenden enastående sort. Det gäller främst den långa livslängden och att den växer så bra på egna rötter. Växtsättet är ofta tämligen öppet med upprätta till bågböjda grenar. Under goda odlingsbetingelser blir den ibland över 2 meter hög, med sämre betingelser inte ens meterhög. Bladverket är grönt till olivaktigt grönt och matt. Blommorna är mycket stora (9-12 cm i diameter), vackert formade och har en stark, säregen doft. Blomfärgen antar olika skiftande rosa nyanser beroende på temperaturen, från varmt rosa över mörkt rosa till mörkt karminrosa. Zon 4 (5).

Spinosissima-rosen Rosa (Spinosissima-Gruppen) ‘Hällestorp’
Spinosissima-rosen Rosa (Spinosissima-Gruppen) ‘Hällestorp’ är en spontant bildad hybrid med svenskt ursprung, introducerad och namngiven av Pom 2018. Sorten har fått sitt namn efter fyndplatsen Hällestorp, Huskvarna, Jönköpings kommun. Är endast känd från denna växtplats. Dess ålder är okänd, men den uppkom troligen någon gång under 1970-talet.

En utsökt vacker buskros med rikt förgrenat, tätt och väl sammanhållet växtsätt. De magnifika, ofta tvåfärgade blommorna är dess främsta kännetecken. Blomfärgen varierar från ljust till mörkt rosa i olika stadier och med olika temperaturförhållanden. Kronbladens yttre delar är ljusare än de basala delarna och under varma år blir den rosa färgen mörkare och kontrasten mot de ljusa partierna starkare. Under kalla år blir kronbladen jämnare färgade, nästan helt utan kontrast mellan de yttre och inre delarna.

Doften är stark och söt av honung. Blomningen är mycket riklig tidigt på växsäsongen, främst under första halvan av juni i de varmaste delarna av landet. Höjd 1,2–1,5 meter. Zon 1-5 (6).

Humle:

Den populära Grönt kulturarv-humlen utökas med ytterligare tre sorter. Nyheter 2019 är humle Humulus lupulus ‘Mauritz 85’, ‘Svalöf E’ och ‘Svalöf S’, tre återfunna sorter från svensk växtförädling.

Under första världskriget hade leveranserna av humle från Tyskland nästan upphört och därför togs initiativ för att få igång humleodling i större skala i Sverige igen. 1923 påbörjades odlingarna i skånska Näsum, en trakt som redan Linné pekat ut som lämplig för humleodling. Odlingarna expanderade snabbt och vid Svalöf påbörjades också ett växtförädlingsarbete för att få fram en svensk lättplockad sort med tidigare mognad än de europeiska. Resultatet blev ‘Mauritz 85’ döpt efter humlegårdsmästaren Mauritz Paulin. Denna sort odlades mycket i Näsum men fler kloner ur förädlingsarbetet har kunnat återfinnas!

‘Mauritz 85’

Mognar i slutet av augusti med cylinderformade kottar på medellånga sidogrenar. Kottarna har i provbryggning gett ett utmärkt öl med en blommig och örtig/kryddig arom. Blommig smak med undertoner av citrus/grape.

‘Svalöf E’

Mognar i andra hälften av augusti med medelstora, runda kottar. Gav i provbryggning ett öl med arom av tall/kåda/ceder.

‘Svalöf S’

Mognar i slutet av augusti med tydligt humledoftande, medelstora rektangulära kottar. Gav i provbryggning ett öl med smak av tropiska frukter och citrus/grape.

Källa: SLU Grönt kulturarv®

Inlägget Humle, rosor och perenner. Åtta nya sorter i Grönt kulturarv®-sortimentet! dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Det första spännande exemplet på Il Bosco Verticale, “vertikal skog”, invigdes i oktober 2014 i Milano i Porta Nuova Isola området, som en del i ett större renoveringsprojekt. Projekterande arkitekter var Boeri Studio baserade i Milano och med kontor även i Shanghai och Tirana.

Milanos vertikala skog består av två torn på 80 respektive 112 meter. Tornen hyser sammanlagt 480 stora och medelstora träd, 300 små träd, 5000 buskar och 11 000 perenner och marktäckare. De upptar en markyta på 1 500 m2, som motsvarar 20 000 m2 skog och undervegetation. Den vertikala skogen är ett arkitektoniskt koncept som ersätter traditionella material i stadsmiljö med hjälp av varierande vegetation till väggar. Man är beroende av en vegetationsskärm, för att skapa ett lämpligt mikroklimat och filtrera solljus och för att skapa miljömässig hållbarhet. Den vertikala skogen ökar den biologisk mångfalden. Den främjar bildandet av ett urbant ekosystem där olika växttyper skapar separata vertikala miljöer, men som fungerar inom helheten och som kan bebos av fåglar och insekter (med en första uppskattning av 1.600 arter av fåglar och fjärilar). På så sätt utgör den vertikala skogen en naturlig metod att återställa stadens flora och fauna.

Den vertikala skogen bidrar till att bygga ett mikroklimat och filtrera fina partiklar i stadsmiljön. Mångfalden växter bidrar till att utveckla mikroklimatet, som ökar luftfuktigheten, absorberar CO2 och partiklar, producerar syre och skyddar mot strålning och buller.

Den vertikala skogen är en metod att bygga som bidrar till att kontrollera och minska stadsexpansionen. När det gäller stadsdensitet utgör varje torn motsvarigheten till ett bostadsområde med enfamiljshus och traditionella byggnader på cirka 50 000 m2.

Valet av arter och deras fördelning, beroende på fasadernas orientering och höjd, är resultatet av tre års studier tillsammans med en grupp botaniker och ekologer. Plantorna som användes i byggnaden var förkultiverade i en plantskola för att de skulle bli vana vid liknande förhållanden som på balkongerna.
Efter mikrometeorologiska studier utfördes beräkningen av bevattningskraven genom att undersöka klimatiska egenskaper och diversifierades beroende på exponeringen av varje fasad och fördelningen av vegetation på varje våning.

Drift av odlingsbäddarna ansvarar bostadsrättsföreningen för, liksom underhåll och ersättning av all vegetation.

Il Bosco Verticale är ett intressant projekt som ökar vegetationen i tätbebyggda städer, skapar en hälsosammare miljö och sparar värdefull åkermark. Under 2017 meddelade Stefano Boeri Architetti att man arbetade på planer för den första vertikala skogen i Asien, i Nanjing, Kina.

När ska vi få den första vertikala skogen i Sverige?

Här kan du läsa mer om nyttan av träd i stadsmiljö!

Inlägget Il Bosco Verticale dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.