Skånes smultronställen är överfulla av besökare denna sommar. Utlandsresenärerna har stannat hemma och upptäcker sevärda miljöer på närmare håll. Det är ju positivt, men kanske mindre bra i dessa tider att vi trängs.

Det finns naturligtvis en lösning även på det – upptäck dina egna smultronställen! Det finns så mycket mer att se och upptäcka än vad de officiella turistbroscherna beskriver. Det kan vara ett lummigt skogsparti, ett bördigt kulturlandskap eller en porlande bäck. Själv har jag några smultronställen, men de tänker jag inte tala om var de ligger, för jag vill inte trängas med er. Sök era egna vägar, i stället för de redan utstakade. Förmodligen kan ni hitta platser ganska nära er, där ni kan få välgörande naturupplevelser. För inte så länge sedan var även, det nu av besökare överfulla, Stenshuvud, för det stora flertalet ett relativt okänt besöksmål.

Här några bilder från min motionsrunda, i en miljö som motiverar mig att motionera.

Slide 1

Slide 1

Slide 1

Slide 1

Slide 1

Inlägget Egna smultronställen dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Shinrin Yoku i trädgården tänker jag mig är ett sätt att även i trädgården använda de tankar och idéer, som utvecklats i Japan, om skogens och naturens positiva inverkan på vår hälsa.

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om Shinrin Yoku, skogsbad. Det är ju kanske inte alltid som man har tid och möjlighet att ge sig ut i skog och mark. Varför inte låta trädgården vara det stycke natur där man kan återhämta sig från vardagens stress.

Trädäcket utanför vardagsrum och matrum blir mer och mer en förlängning av desamma, vilket är bra, för det stimulerar oss till att vistas mer utomhus. Däremot tycker jag ofta att trädgården i övrigt är dåligt utnyttjad. Kanske av rädsla för att man skapar sig mer trädgårdsarbete än man har tid och lust med. Men det tror jag kan vara feltänkt.

Här är några tips för att åstadkomma en grönare miljö:

Skapa rum

Trädgården kan ha mer eller mindre hög växtlighet, som hjälper till att skapa gröna rum. Trädgården ger då en mer varierade upplevelser, med olika kvalitéer. Arter man kan använda kan var till exempel hassel, häggmispel, aronia, eller bok i form av häck.

Där utrymmet är trångt kan man använda gröna vertikala väggar av spaljéer med klängväxter. Man kan till exempel använda pipranka, kiwi, eller vinranka.

Trädgårdsrummets tak är träden, där man anpassar art efter den yta man disponerar. Några förslag på träd i olika storlek är valnöt, fågelbär, äpple och rönn.

Använd mer utarbetade planteringar nära platser där ni  vistas

Trädäcket kan omges av växtlighet, som skapar en grön vägg, eller övergång mellan uteplatsen och resten av trädgården. Dessa planteringar kan vara en integrerad del av trädäcket och kan  kombineras med infällda planteringslådor i trädäcket. Genom att skapa väldefinierade planteringsytor underlättar man det framtida arbetet med skötseln.

Här är några förslag på växter som antingen sprider sig fort eller har så kraftig bladverk att ogräset aldrig får en chans att etablera sig. Ormbunkar, funkia, murgröna, näva, olika prydnadsgräs, ormöga, vintergröna, skuggröna, kaukasisk förgätmigej, daglilja, och timjan. Det finns naturligt vis fler, detta var bara ett axplock.

Inga bara jordytor

Se till att inte ha några bara jordytor. De är, förutom att de är negativa ur hållbarhetssynpunkt, dessutom arbetskrävande. Om man använder perenner som villigt sprider sig genom sidoskott, så kallade marktäckare, så täcks den bara marken fort.

I buskplanteringar täcker man även marken under buskarna med marktäckare, om buskarna inte har ett nedhängande växtsätt.

Använd få arter

Blanda inte för många arter. Det innebär inte att du ska skapa någon slags monokultur, men att liksom i naturen begränsa och samla arterna. I naturen växer ofta de olika arterna samlade i grupper, som successivt övergår i varandra.

Använd växter som har fler positiva egenskaper än att bara vara vackra.

Det finns fler egenskaper än bara utseendet som är viktiga. Växter som avger en behaglig doft ger ytterligare en dimension i trädgården. Inte sällan lockar doftande växter till sig fjärilar och bin som ökar deras värde. Överhuvudtaget är växter med blommor eller frukter som attraherar insekter och fåglar positivt, både för dig och sett ur miljöperspektiv.

Så ge er ut i vår och skapa lite möjlighet att utöva Shinrin Yoku i trädgården!

Inlägget Shinrin Yoku i trädgården dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

I dessa coronatider får vi inte träffas, så som vi brukar göra. Det innebär däremot inte att vi ska sitta isolerade inomhus. Tvärtom, man kan mycket väl ge sig ut och upptäcka nya miljöer och upplevelser utomhus.

Trädgården

Trädgården är det som jag först och främst tänker på. Man kan använda våren till att vistas i sin trädgård och kanske pyssla om den lite extra. Kanske helt och hållet förnya den. Jag håller just nu på med ett projekt, där vi anlägger en ny trädgård för en person som inte bör utsättas för virus. Jag håller i projektet och ser till att det flyter på, har kontakt med anläggare och grannar. Kontakten med beställare sker via denna webbsida och telefon. Det fungerar faktiskt mycket smidigt.
Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp att planera din trädgård online.

Naturen

Har man ingen egen trädgård så finns det många möjligheter att komma ut och uppleva våren, både i staden och på landet. Här är några förslag på utemiljöer som man kan tillbringa många timmar i.

Besök din stads parker! I Lund har vi t. ex. Solens och skuggans trädgård, i stadsparken.

Många städer har fina naturområden i sin närhet, som dessutom är utvecklade för friluftsliv. Ett exempel är Skrylle – Lunds största natur- och friluftsområde.

Det finns mängder med naturområden, mer eller mindre tillrättalagda för besökare. Ett fint naturområde är Christinehofs ekopark, med slingor i olika längd.

Ett annat förslag, som ligger inte så långt från Christinehof är Kortelshuvud, granne med Stenshuvud.

Eller varför inte vandra på Dörröds fälad, på Romeleåsen.

Slutligen, vandra längs havet, t.ex. längs Havet vid Böste eller på Stranden och sandheden vid Stenshuvud.

Inlägget Coronatider – Ta vara på naturen och trädgården! dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Shinrin Yoku (森林浴) har sitt ursprung i Japan, där stressrelaterade sjukdomar ökade drastiskt under 1980-talet. För att råda bot på “Karoshi”, alltså stressrelaterad död, initierade det japanska hälsoministeriet forskning kring grön miljö och dess gynnsamma inverkan på vår hälsa. Man inrättade dessutom hälsoparker runt om i landet, med utbildade guider, för att ge människor vetenskapligt grundad tillgång till avslappning, terapeutisk återhämtning och läkning genom kontakt med levande miljö.

Shinrin Yoku betyder “ta in skogsatmosfären med alla sinnen” eller bokstavligen att “skogsbada”. Det är en kombination av långsam vandring i en skog eller park, med aktiviteter som kan öppna våra sinnen och få oss att uppleva naturen på ett nytt vis. När vi skogsbadar tillbringar vi alltså en tid i skogen/parken fullt närvarande, med våra sinnen i en fördjupad kontakt med den omgivande miljön.

Varför ska du skogsbada?

Studier har visat att Shinrin Yoku ger:

• tydligt minskad stress
• ett stärkt immunförsvar
• minskad puls och blodtryck
• förbättrad kognitiv funktion
• minskad ångest och depression

Så här går skogsbadsvandring till

När vi skogsbadar är vår vandring betydligt långsammare än normalt, när vi vandrar i skog och mark. När vi drar ner tempot får vi möjlighet att vara närvarande och med våra sinnen ta in upplevelser på ett nytt vis. Vi fördjupar kontakten och relationen med den omgivande naturen. En känsla av lättnad kan infinna sig, en upplevelse som får oss att slappna av, både fysiologiskt och psykologiskt. Vi börjar se och uppleva sådant som vi tidigare i vårt vardagsmedvetande inte lagt märke till.

Dags att prova! Här får du en enkel nybörjarguide till skogsbad:

1. Sök upp en skog eller någon annan plats där du kan få intryck av natur. Det kan vara en
   park eller en liten skogsdunge.
2. Låt mobilen vila.
3. Stå stilla och lägg märke till vad som finns runt dig.
4. Promenera långsamt och uppmärksamt.
5. Stanna till och utforska det du upptäcker med alla sinnen.
6. Dofta på jord och växter, lyssna på vind och fåglar. Känn på barken av ett träd.
7. Bara sitt stilla en stund.

Mer om Shinrin Yoku

Det kan vara enklare att komma igång med en guide.
I Sverige finns numera en hel del kompetenta guider som kan hjälpa dig hitta lugnet i naturen.
Tidigare publicerat:
Utemiljön och vår hälsa

Inlägget Shinrin Yoku – skogsbad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

2050 kommer majoriteten av världens befolkning att bo i städer och en av städernas största miljöutmaningarna kommer att vara kvalitén på den luft vi andas.

Fina luft partiklar, PM (Particulate matter), som förorenar vår luft förorsakar 3,2 miljoner dödfall per år i hela världen. Luftpartiklar mäts i µm och partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5) är de mest skadliga. Även om problemet med förorenande luftpartiklar är mindre i vår del av världen, än t. ex. i östra och södra Asien,  så är problemen tillräckligt stora för att tas på alvar. WHO rekommendation är att luften ska innehålla mindre än 20 mikrogram per kubikmeter  (µg/m3) PM 10 och mindre än 10 µg/m3 PM 2,5. I Skandinavien har vi omkring 1-30 µg/m3 PM 2,5. Vetenskapliga bevis för luftpartiklarnas negativa inverkan på vår hälsa är starka, inte minst vad gäller hjärt- lungsjukdomar. Undersökningar har visat att för varje 10 µg/m3 PM 2,5 ökar dödligheten i hjärt- lungsjukdomar med 9 procent.

Ett annat problem i våra städer är att luften är för varm på sommaren och påverkar invånarnas hälsa negativt. Naturligtvis är varmare områden, såsom centrala Afrika och södra Asien hårdare drabbade än vad vi i Skandinavien är, men vi har haft värmeböljor som drabbat norra Europa med dödfall som följd. Problemet lär inte bli mindre med den globala uppvärmningen.

Kan naturen hjälpa oss att hantera dessa båda problem? Kan träd och annan vegetation hjälpa till att reducera mängden smutspartiklar i vår luft och sänka temperaturen när det är som varmast.
Studier har visat att träd filtrerar luften. Mängden förorenande luftpartiklar reduceras när luften passerar genom trädkronan, genom att partiklarna fastnar i lövens vaxlager, eller kutikula. En del fastnar för gott och en del tvättas av vid regn och förs ner till jorden. Den största reduktionen av partiklar sker inom 30 meter från trädet och kan vara mellan 7 och 24 procent. Vid längre avstånd än 300 m från trädet är reduktionen av partiklar mycket liten.

Träd och annan vegetation kan sänka extrema temperaturer på två sätt. Vegetationen ger skugga, vilket hindrar solstrålarna att träffa underliggande ytor och på så sätt förhindras ackumulering av värme som sedan frigörs. Träd som ger en större skugga är mer effektiva än annan vegetation.
Träden utsöndrar vatten vid fotosyntesen, vilket i princip betyder att en del av solenergin går åt till att förvandla vatten från flytande form till gasform.
Både skuggan och utsöndringen av vatten kan märkbart sänka temperaturen. Den kylande effekten varierar mellan 0,4 C och 3,0 C, beroende på platsen och tiden på dagen. Även här gäller att den största effekten har man inom en 30 meters radie från trädet.

Nu har vi bara tittat på trädens positiva inverkan på luftföroreningar och temperatur. Till detta kan läggas trädens och annan vegetations positiva inverkan på angränsande fastigheters värde, invånarna fysiska och mentala hälsa, biologisk mångfald, jorderosion och dagvattenhantering.
Som det nu är kämpar städerna med att bibehålla det bestånd av träd som man redan har, medan beståndet i stället borde öka. I synnerhet som undersökningar har visat att trädplantering i städer kan var ett kostnadseffektivt sätt att förbättra luftkvalitén.

Läs mer …

Inlägget Träd i stadsmiljö dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Boende i resursfattiga områden, med dåliga möjligheter till fysisk aktivitet, såsom att motionera, eller ägna sig åt trädgårdsarbete, eller möjlighet till socialt umgänge med andra boende i området, får låg självuppskattad hälsa. Områden med en sådan miljö skapar på sikt en nedåtgående trend där välbärgade personer, eller familjer, lämnar området och resursfattiga flyttar in. Människor som bor i sådana områden blir inte bara fysiskt inaktiva, mår mentalt sämre och känner sig otrygga, de känner sig också mindre motiverade att ta hand om bostadsområdet och de människor de delar det med, det vill säga fortsatt försämring av den fysiska och sociala miljön. Vilket, hittills, i sin tur har lett till ytterligare minskat engagemang hos kommunala och kommersiella krafter. Då får vi de problem som vi har i dag i många bostadsområden i våra storstäder, vars befolkning domineras av resursfattiga människor. En nedåtgående spiral till kriminalitet och vandalism, som är betydligt dyrare för samhället att åtgärda, för att inte tala om allt mänskligt lidande det kostar.

Alternativet hade varit att skapa miljöer där de boende känner sig sedda, där de känner att deras grundläggande behov blir tillgodosedda och där de känner att de kan påverka sin vardag.

En upprustning av dessa områden måste ske i nära samråd med de boende, så att de känner att de har betydelse och kan påverka sin boendemiljö.

Inlägget Utemiljön och vår sociala hälsa dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Solljus, frisk luft, närkontakt med utemiljöer och natur, samt fysisk aktivitet har effekter på äldre och funktionshindrades hälsa. Utevistelse och fysisk aktivitet stärker skelett och muskulatur, motverkar övervikt, förbättrar sömnkvalitet och motverkar depression, oro och ångest.

Förutom tillgång till affärer och service är tillgång till en attraktiv utemiljö på bekvämt avstånd från den egna bostaden en viktig förutsättning för utomhusvistelse och fysisk aktivitet. Det är också viktigt att utemiljö upplevs som trygg och säker. En god social sammanhållning i bostadsområdet har stor betydelse för de äldre och ger högre fysisk aktivitet. Bostadsområden med oroligheter och problem innebär markant högre risk för försämrad rörlighet hos de äldre boende än andra äldre. Isolerade platser utan sittplatser är ett framträdande hinder för utevistelse, särskilt vid ensamma promenader. Förutom social otrygghet är fysiska hinder som ojämnheter, kanter på trottoarer och gator, samt buller, trafik och luftföroreningar faktorer som påverkar viljan till utomhusvistelse.

Utformningen av utemiljön är ofta helt avgörande för om äldre personer kan leva oberoende, med möjlighet till utomhusvistelse, upprätthålla sociala relationer och fysisk aktivitet. Trygghet är den viktigaste faktorn. Andra faktorer som påverkar äldre personers benägenhet för utevistelse är att det finns promenadstråk med sittplatser och att det finns platser där man kan umgås, kanske trädgårdsarbeta i, eller bara vistas i, i lugn och ro. Det ska finnas träd, buskar och blommor som skapar trivsel och som gör det möjligt att följa årstidsväxlingarna. Företeelser som stimulerar sinnena, såsom vatten, vind och fåglar och andra naturljud ökar utemiljöns värde.

Äldre personer tillhör den grupp i samhället som värdesätter naturen allra mest och man har konstaterat en markant ökning av promenadbenägenhet i parker och grönområden för den här gruppen. Potentialen att främja fysisk aktivitet och hälsa och välbefinnande genom friluftsliv och närkontakt med naturen är sannolikt stor. Inte minst finns det en stor potential för behandlingsåtgärder som rör äldre, men för att sådana åtgärder ska bli verklighet krävs det hög tillgång och närhet till parker, grönområden.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Utemiljö för äldre och funktionshindrade dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Stillasittandet hos barn ökar, även om den andel som tränar och motionerar ökar hos barn med socioekonomiskt stark bakgrund och med välutbildade föräldrar. Det finns generellt en trend mot minskande fysisk aktivitet, som även gäller barn och ungdomar, speciellt i tonåren. Barns behov av att kunna leka utomhus har försummats av de som direkt, eller indirekt, påverkar barns vardag. De har även underskattat utemiljöns betydelse för barns utveckling och mognad. På 1960- och 70-talen, under barnomsorgens utbyggnad, sågs barns behov av attraktiva utemiljöer som en viktig del i samhällsplaneringen, t.ex. på bostads- och förskolegårdar, men idag är det inte ovanligt att förskolor saknar egen gård. Egentligen borde lekplatser och lekparker ses som självklara, men många lekplatser i Sverige är idag slitna och undermåliga och i stort behov av att förnyas. Denna försummelse är en av orsakerna till att barns tid utomhus har minskat de senaste decennierna.

Studier har visat att barn är mer fysiskt aktiva utomhus än inomhus, speciellt om det finns tillgång till trygga och säkra platser för lek, rörelse och aktivitet. Det ska understrykas att barns och ungdomars behov av lek och rörelse inte enbart tillgodoses genom lekplatsen, skolgården eller parken. Barns aktiviteter är ofta ostrukturerade och spontana och äger rum på många olika platser och på många olika sätt. Barn har ett stor behov av att upptäcka sitt bostadsområde och närområdet kring bostaden är en mycket viktig uppväxtmiljö för barn och deras aktivitetsmönster. Med stigande ålder utökas det område i vilket barnet rör sig, till sin stad och sin bygd.

Att det finns tillgång till lekplatser och andra utemiljöer, som stödjer utevistelse, i närheten av bostaden borde vara en självklarhet, men det har visat sig att barn ofta har längre avstånd till en lekyta från sitt hem, än vad bilisten har till sin parkerade bil.

Barn är mer fysiskt aktiva på gårdar som har träd och buskar och som har en oregelbunden, kuperad terräng. Barn på sådana gårdar har visat sig vara 20 procent mer aktiva, jämfört med de gårdar som var sämre ur rörelsesynpunkt. De utemiljöer som stimulerade fysiks aktivitet gav dessutom bättre skydd mot solens UV-strålning.

En utemiljö med lekredskap som kan tillgodose ett sort antal olika aktiviteter ökar barnens sociala och fysiska färdighet. En sådan miljö tillgodoser barnens strategier för lek och sociala interaktion, samt skapar förutsättningar för att öva grovmotoriken. Man har även observerat att barn tillbringar mer tid i en miljö som fått behålla sin naturliga terräng med backar, jämfört med en plattare och mer anlagd miljö. En studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att barn som hade tillgång till en förskolegård med inslag av natur och där barnen var ute under en stor del av dagen hade bättre motorik, bättre koncentrationsförmåga och lägre sjukfrånvaro än barn vid en förskola med en gård med enbart byggda inslag.

Barns tillgänglighet till sin omgivning är grundläggande mänskliga rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Få barn har dock en trygg och säker närmiljö för utomhusvistelse. Det finns därför ett stort behov av fysiska åtgärder i bostadsområden, runt förskolor och skolor för att skapa utemiljöer som är trygga och som tillfredställer barnens behov utomhusvistelse.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Utemiljön och barn dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Parker och grönområden är viktiga inslag i byggd miljö. Bland annat är de viktiga för att förbättra tätortens form, bevara naturliga miljöer och den biologiska mångfalden, erbjuda naturupplevelser för stadsbor, minska den skadliga effekten av luftföroreningar samt främja ekonomisk utveckling. Grönområden är viktiga platser för närkontakt med naturen, och för många som bor i storstäder är en park inte sällan den enda platsen där sådana kontakter sker över huvud taget. Man har även lyft fram parkers och grönområdens betydelse för fysisk aktivitet, rekreation, friluftsliv och aktiv transport.

Det finns bevis för en lång rad hälsoeffekter, däribland att tillgång till gröna ytor och natur kan minska kriminalitet, främja mentalt välbefinnande, minska stress, stärka immunförsvaret, öka produktivitet, främja läkningsprocessen hos psykiatripatienter och andra patienter och att den sannolikt är en essentiell faktor för mänsklig utveckling, hälsa och välbefinnande på lång sikt. Äldre som vistas i parker i tätortsmiljöer får generellt sett förbättrat humör, lägre nivå av oro/ängslan och nedstämdhet samt lägre nivå av stress. Ju längre parkvistelse, desto lägre nivå av negativ stress. En park med naturliga inslag och skogsvegetation upplevs som mer naturskön och attraktiv, men samtidigt krävs god sikt för att höja tryggheten. Studier har exempelvis funnit ett antal mentala, känslomässiga hälsovinster och ökat välbefinnande av att ha naturutsikt från sitt fönster. Bostadsområdets utformning har stor betydelse för de boendes hälsa och för förutsättningarna för olika former av fysisk aktivitet, eftersom bostadens närmiljö är den mest populära platsen för motion och rekreation.

En viktig aspekt av bostadsområdets utformning är hur pass promenadvänligt området är eller upplevs vara. Människor i promenadvänliga områden tar i genomsnitt en till två promenader mer i veckan jämfört med invånare i mer ”promenadfientliga” områden, vilket motsvarar 15–30 minuter mer fysisk aktivitet i veckan. Forskning visar att så gott som alla boende regelbundet använder en attraktiv park eller liknande grönområde om den är belägen inom 200 meter från hemmet.

Estetiska egenskaper i närområdet är mycket viktiga för viljan att röra på sig, framför allt när det gäller fysisk aktivitet för rekreation och motion på fritiden. En miljö som upplevs som estetisk och attraktiv har visat sig ha ett samband med fysisk aktivitet.

Forskning på användning av parker anger att ett antal egenskaper i deras utformning spelar roll, däribland mängd och form av vegetation, förekomst av intressanta och slingrande stråk, lugna platser för återhämtning och läsning, god information och skyltning, samt hög trygghetskänsla.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Utemiljön och vår hälsa dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.