Under sommaren gjorde jag nya gångar i Lövestad, enligt min plan. Kanske lite i fel ordning, man brukar vanligen göra hårdgörning först och därefter plantera. Eftersom jag ville ha plantorna i marken så fort som möjligt på våren, för att de skulle etablera sig så mycket som möjligt innan eventuell sommartorka, så blev gångarna gjorda först under sommaren, då jag hade mer tid.

Slide 1

Slide 2

Slide 3

Slide 4

Slide 5

Slide 6

Slide 7

Jag började med att gräva ur den befintliga jorden. Normalt brukar jag göra plats för ca 10 cm bärlagergrus under singeln, men eftersom jag har väldränerande sandjord, så nöjde jag mig med 5 cm. Det var dessutom till mig själv, så jag tillät mig att ta mig den friheten.

Därefter påförde jag bärlagergrus, efter att ha lagt på en fiberduk, för att förhindra rotogräs från att tränga upp. På toppen av bärlagergruset påförde jag 1-2 cm stenmjöl, för att förhindra att bärlagergrusen kommer upp i den slutliga singelytan.

När detta var klart och packat, med en gammal gjutjärnsvält från anno dazumal, var det klart att lägga på ytskiktet, sjösten 4-8 från Hassle-Bösarp. Det ger en behaglig yta att gå på, även barfota. Det gäller bara inte inte lägga för tjockt lager, då blir det tungt att gå, ca 2 cm blir lagom.

Skönt att äntligen få nya gångar i Lövestad!

Inlägget Nya gångar i Lövestad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Fjärilen Amiral har börjat besöka oss flitigt, tillsammans med andra pollinerare, i och med att vi fick stora delar av gatusidans perennrabatt planterad i våras. Amiralen, Vanessa atalanta, är en av våra mest karakteristiska fjärilsarter och förtjänar en närmare titt.

Amiralens utseende är slående med sina svarta vingar som är markerade av ett brett rött band och vita fläckar. Denna kontrastrika färgpalett gör den lätt att känna igen och skiljer den från många andra fjärilsarter. Dess vingspann sträcker sig vanligtvis från 5 till 6 centimeter, vilket ger den ett imponerande utseende när den svävar genom luften.

Denna fjäril är känd för sin långa migrationsresa. Varje år flyger amiralen tusentals kilometer från norra Europa till sydligare områden som Medelhavet och Nordafrika. Denna fenomenala förmåga att överleva och navigera under sådana långa resor har fascinerat forskare i årtionden.

Amiralen är en flitig nectar- och fruktsaftskonsumerare och är ofta att finna på blommande växter som buddleja, lavendel och solrosor. Den är en viktig pollinator, hjälper till att bevara många växtarter.

Under de senaste åren har amiralen stött på hot som habitatförlust och klimatförändringar. Bevarandearbetet är avgörande för att skydda denna vackra fjärils framtid och bevara dess viktiga roll i ekosystemet.

Amiralen är en symbol för skogens skönhet och mångfald. Att bevara dess livsmiljö och respektera dess fantastiska migrationsförmåga är viktigt för att säkerställa att vi fortsätter att njuta av denna majestätiska fjäril i våra skogar och trädgårdar i framtiden. Så nästa gång du ser en amiral sväva genom luften, stanna upp och beundra dess skönhet och överväg det värdefulla bidrag den gör till vår natur.

Läs mer om pollinerare i trädgården!

Inlägget Amiral i vår trädgård dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Trädgårdsland hör till i en trädgård tycker jag. I Lövestad har vi ett trädgårdsland, som jag tyvärr inte riktigt hunnit ägna mig så mycket åt som jag skulle vilja. Det ska bli ändring på det nu, när vi ändå har grävt upp i stort sett hela trädgården.

Det jag tänkt börja med redan nu är att planera vad vi ska odla i trädgårdslandet. För att göra det enkelt för mig så väljer jag några lättodlade grönsaker uppblandat med ett och annat som jag inte odlat tidigare. Vi har redan en del återkommande grönsaker som vi odlar i trädgårdslandet redan nu. Rabarber naturligtvis och delikatessen sparris, som vi satte för ett par år sedan och som vi nu kan börja skörda så smått. Sen har jag naturligtvis min morfars jordärtskockor, som jag trodde jag förlorat, men som kom med jätteskörd i fjol från kvarglömda knölar. Jag får inte glömma, vi har ju även har kronärtskocka från frö vi köpt i Spanien.

Fröer till vårt trädgårdsland

Mangold gillar vi att äta under sommaren, så där tar jag både den röda ‘Rhubarb chard’ och den vita ‘Zilver 2’,

Även olika slags ärtor och bönor är gott på grönsakstallriken, så bland bönorna blir det brytbönan ‘Provider’ och stångbönan ‘Neckargold’.

Bland ärtorna blir det naturligtvis sockerärtor ‘Oregon Sugar Pod’ och den låga ‘Norli’.

Till detta tänker jag att det kan passa bra med en extra tidig morot ‘Jeanette F1’. Jag har än så länge inga ambitioner att odla för någon vinterförvaring, utan nöjer mig med något jag kan äta över sommaren.

Bland rotfrukterna kommer vi dessutom odla rödbeta ‘Detroit 2’, palsternacka ‘White Gem’ och naturligtvis rädisor ‘French breakfast’.

Något annat som jag tycker är perfekt att odla och som ger riklig skörd är Squash. Där jag väljer sorten ‘Diamant F1’, men jag ska i år även testa sorten ‘Soleil’.

Förra året odlade vi gurka och det gör vi även i år, sorten ‘Conny F1’, som ger små frukter, ca 10 cm långa. För skoj skull vill jag även testa djungelgurka, som bara blir 2-3 cm stor.

Jag ska i år också testa och odla pumpa. Här är jag fullständig novis, men jag väljer att prova ‘Musquee de Provence’.

Ett par olika sallader provar vi, plocksalladerna ‘Lollo Rossa’ och ‘Salad bowl rossa’, samt isbergsalladen ‘Calmar’. Jag är också lite nyfiken på portulak, som jag aldrig odlat.

Något som vi odlat under några är svartkål, som jag använder och gör en delikat pastasås på, tillsammans med lök. I år kommer vi att odla ‘Nero di Toscana’.

Tomat ska vi naturligtvis odla, både sorter som vi köpt i Spanien men dessutom sorterna ‘Roma’ och ‘Moneymaker’. Bland de spanska sorterna kommer vi att så ‘Corazón de buey’, som kanske egentligen passar bäst för växthus. Men vi testar.

Persilja slätbladig ‘Gigante dÌtalia’, krusbladig ‘Moskrul’ och dill ‘Mammut’ är ju ett obligatorium.

Slutligen ska vi testa lök i år, scharlottenlök ‘Red Long of Tropea’ och purjolök ‘Bulgaarse Renzen’.

Sen får vi se, det kan bli mer i vårt trädgårdsland!

Inlägget Nu planerar jag årets sådd i vårt trädgårdsland. dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Jag har gjort en första plan för trädgården i Lövestad, som jag håller på att återuppbygga. Den ska delvis knyta an till den gamla trädgården och dels till egna tankar.

Hållbarheten i min plan för trädgården i Lövestad

Jag vill experimentera med att åstadkomma en hållbar trädgård, lite enligt de tankar jag skrivit om tidigare. En stor del av trädgården upptas av trädgårdsland, där jag tänker mig att odla en stor del av behovet av grönsaker under sommarhalvåret och in på hösten. Jag tänker odla i förhöjda bäddar av trä som jag snickrar ihop själv och ytbehandlar med linoljefärg, blandad med tjärolja.
Naturligtvis ska allt avfall i trädgården komposteras, liksom en stor del av köksavfallet. Jag tänker mig bygga tre behållare för tre olika “generationers” kompost. De bygger jag även i trä, ytbehandlat med linoljefärg.
Trädgårdslandet innehåller även bärbuskar och fruktträd. Jag tänker även plantera olika fruktbärande buskar i resten av trädgården, som kan vara till glädje för mig själv, men även för fåglar, mm. Jag tänker nyponros, häggmispel, hassel, slån och aronia. Förutom det redan befintliga valnötsträdet kommer jag i trädgården att plantera äppleträd, sur- och söttkörsbär, mullbär, kvitten och plommon.

Jag använder naturliga och vattengenomsläppliga material i gångar och uteplatser, som singel och tegel. Som kantsten mellan singel och planteringsyta använder jag befintlig fältsten, d.v.s. “kullersten”. En del uteplatser hårdgöra jag inte alls. Gräs tycker jag fungerar utmärk för min del som underlag för en sittplats. En del gräsytor vill jag ha, just därför att de fungerar som uteplatser för mig, men en stor del som jag först tänkt ha gräs på har jag gjort om till äng. Det gynnar alla möjliga insekter.

Regnvatten från den norra sidan av huset låter jag till största delen rinna ner på en yta, som jag lägger kalkstenshällar på. De lutar svagt så att vattnet rinner vidare ner i en plantering med fuktälskande växter.

Uterummen i trädgården

Min plan för trädgården är att det ska finnas många olika platser att vara på. Vår favoritplats har länge varit verandan, som ligger i norr, men som ger en vidunderlig utsikt över landskapet. Vår andra favorit har blivit den del av trädgården som ligger mot norr och väster och som vi börjat kalla “nedre terrassen”, även om det bara skiljer en halv meter från resten av trädgården. Denna del hör till den mark vi köpt till för att få plats med bl.a. reningsverket. Vi behåller naturligtvis den gamla uteplatsen på den “övre terrassen” närmare huset.
Dessutom tillkommer en ny uteplats, öster om huset, där vi hoppas äta många frukostar framöver, med utsikt över trädgårdslandet.

För att kunna använda trädgården under så stor del av dygnet som möjligt använder jag LED-lampor, där det behövs, som styrs av solljuset och timer.

Inlägget Min plan för trädgården i Lövestad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Våren 2022 i Lövestad började med häckplantering, som ersättning för den gamla hagtornshäcken och syrenerna.

Våren 2022 började med att förbereda för häckplantering och även längre fram grässådd. Vi började med att fräsa hela ytan och få bort så mycket rötter och sten som möjligt. Innan fräsning hade jag det tunga arbetet att återställa stenmurarna, som bitvis raserades när vi grävde ner avloppet och reningsverket. Ett tung jobb att göra för hand, men med hjälp av spett och två gamla järnrör fick jag bit för bit stenblocken baxade på plats.

När alla ytorna var frästa och klara var det dags för själva häckplanteringen. Vi hade valt bok, Fagus sylvatica, barrotsplantor i storlek 100-120 cm, som jag införskaffat från Wallströms plantskola. Jag gillar bok som häckväxt. Den går att göra båda hög och låg. Väljer man att göra häcken hög, så får den en stabil stam, som inte riskerar att blåsa omkull. Dessutom sitter största delen av de vackert kopparröda bladen kvar över vintern.

Under året växte sedan plantorna till sig, men tyvärr råkade vi ut för att mullvaden gillade att göra gångar mellan plantorna. Det var ett 30-tal plantor som, trots intensiv jakt, inte tålde det. Mullvaden äter inte rötterna, till skillnad från sorken, men rötterna friläggs och torkar. Det var ett 30-tal plantor som trots intensiv jakt och riklig vattning, inte tålde det. De fick vi ersätta under följande höst.

Inlägget Häckplantering i Lövestad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Under hösten 2021 hade turen kommit till nytt reningsverk i Lövestad. Vi hade i många år klarat oss med en mulltoa, ett prövande äventyr med många problem.

Det nya reningsverket krävde så mycket plats att vi var tvungna att köpa till mer mark till vår lilla tomt på bara ca 260 m2. En affär som tog sin tid, inte minst beroende på Lantmäteriets årslånga handläggningstid.

Reningsverket innebar också att vi fick gräva upp stora delar av trädgården. Det sörjde jag dock inte så mycket, den var gammal och förvuxen. Tvärt om fick jag möjlighet att forma trädgården efter eget huvud, men ändå med hänsyn tagen till vad som har funnits vid huset, kanske ända sedan det byggdes på 1880-talet. Min utgångspunkt är att trädgården i slutänden inte ska se nyanlagd ut. Jag vill också göra trädgården så hållbar som möjligt. Det innebär att jag väljer lösningar och växter som gynnar ”småfylet” lika mycket som mig själv. Mer om trädgården i ett senare skede.

Nytt reningsverk från Uponor

Jag valde att installera ett reningsverk från Uponor och arbetet utfördes av, Brunns & Energiborrning SK Tranås AB. Det är samma firma som även utförde brunnsborrningen året innan. Samtidigt som de grävde ner vårt reningsverk, passade jag på att låta dem justera höjder, mm, på den nya marken så att den bättre anslöt till den gamla tomten. De fick också gräva upp gamla syrenbuskar och en hagtornshäck som glesnat alldeles för mycket. Jag ser verkligen fram emot att under kommande år bygga upp trädgården på nytt. Vi plockade, som väl var, även bort en gammal björk, som visade sig var fullständigt upprutten “inombords”. En parkeringsplats som legat på andra sidan huset flyttade vi också, så att det i framtiden blir lättare vid den årliga tömningen av reningsverket.

Det var en fröjd att få köra den gamla mulltoan till tippen och att få installera en ny vattentoalett.

Inlägget Nytt reningsverk i Lövestad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Under våren 2021 var det dags för kalkning av väggarna i vårt Lövestad. Vi hade redan under sommaren 2020 målat fönster. Skaffade en byggställning så att vi till och med kunde måla vindsfönstren, något vi inte gjort på flera år.

Jag hade redan för ett par år sedan kalkat väggarna, men totalt misslyckats. Efter första kraftiga regn låg kalken i rabatten nedanför väggen. Felet jag gjort, lärde jag mig, var att göra kalken alldeles för tjock.

Nu började jag med att stryka väggarna med enbart kalkvatten. Det är kalklösning där kalken har fått sjunka till botten. Det vatten som man sedan kan slå av är så kallat kalkvatten. Märkligt att måla med. Det känns som när man var liten och låtsades måla – med enbart vatten. Men trots allt ger denna tunna vätska ett svagt skimmer av vitt och på denna yta kan man sen göra nästa strykning med tjockare kalklösning. Jag använder så kallad kulekalk, inköpt på Tranes Handelskompani, som levereras som en tjock pasta, vilken blandas upp i vatten till lagom konsistens.

Efter tre strykningar var jag nöjd med resultatet. Det är möjligt att vi om ett par år kompletterar med ytterligare strykningar.

De nykalkade väggarna gav anledning ett testa en ny belysning från in-lite, som vi tror kan bli väldigt bra. Det är ett smidigt och bra belysningssystem, som jag kan leverera till mina uppdragsgivare. Se mer i min utebutik. Det blev endast en tillfällig och improviserad installation, som vi kommer att göra mer permanent längre fram, när vi lagt ner nytt avlopp till huset och därmed får anlägga ny trädgård i denna del av tomten. Till det återkommer jag strax.

Se hur vi borrade efter vatten i hösten 2020!

Inlägget Kalkning av väggarna i vårt Lövestad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Nu är det dags för brunnsborrning i vårt Lövestad, efter att den gamla brunnen sinat. Häng med och följ arbetet med det och mycket annat i vårt Lövestad.

Vårt hus strax utanför Lövestad köpte vi för 30 år sedan. Då var det en ruin, med sönderslagna fönster, nerrasad puts, inget vatten, inget avlopp, ingen el. Trädgården var så övervuxen att man knappt såg huset från vägen. Bit för bit började vi att renovera det. Vi knackade ner all putsen, både in och utvändigt och putsade om huset på nytt. Vi bröt upp de gamla golvbrädorna, grävde ut jord mellan golvreglarna och la dit isolering i stället. Samtidigt drog vi in nya elledningar och la nytt furugolv. Väggarna målade vi med limfärg, för att inte riskera att fukt blev instängd, utan kunde röra sig fritt in och ut genom väggarna. För tack och lov hade vi inte problem med mögellukt och vi tänkte inte heller vara orsak till det.

Sedan gick några år, då vi hade annat som vi vart tvungna att koncentrera oss på. Det gjorde att vårt Lövestad inte riktigt fick den omsorg det förtjänade, för vi stormtrivs att vara där, speciellt på sommarhalvåret.

Nu har däremot tiden för vårt Lövestad (eller Love-stad, som byalaget säger) kommit igen och det vi inte gjorde vid den första renoveringen det ska vi göra nu. Vi ska dessutom ta ett rejält tag i trädgården. Jag hade tänkt att ni skulle få följa med på resan i vårt Lövestad.

Brunnsborrning

Det började egentligen i hösten 2020. 2018 hade vår grävda brunn sinat mitt under torrsommaren. Nu var det dags att åtgärda det och vi engagerade Brunns & Energiborrning SK Tranås AB att hjälpa oss med det.

För att få säker tillgång på vatten hade man i omgivningar fått borra till 70 meters djup, det skulle kosta ca 75 000 kronor. Vi började borra. Det är intressant att följa hur jordarterna ser ut på olika djup, från ett tunt lager matjord, till sand, till blålera, och slutligen till skifferberg. Efter 50 meter fick vi rikligt med vatten. För säkerhets skull borrade vi ytterligare 10 meter. Vi fick gott om gott vatten, som förmodligen aldrig kommer att ta slut för oss. Brunnsborrning i vårt Lövestad var lyckat och notan gick på ca 65 000 kronor – trevligt med företag som håller vad de lovar och mer därtill och till lägre kostnad.

Brunnsborrningen gav anledning att påbörja en ny trädgård på denna sida av huset. Det ser vi fram emot att påbörja under kommande år.

Inlägget Brunnsborrning i vårt Lövestad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.