På Annandagen blev det en kort promenad på naturreservatet Kronovalls Store Vång. Ordet vång betyder ”del av åker eller äng” och den här före detta ängen är en vidsträckt betesmark som sedan länge tillhört Kronvalls gods. Under lång tid slogs hö på Store vång, som blev vinterfoder åt traktens kreatur. Idag betar kreaturen här under sommarmånaderna. Hundratals år av slåtter och bete är förklaringen till Store Vångs flora. Här kan man under sommaren se kattfot, ängsnycklar och slåttergubbe.

Ståtliga gamla lövträd, framförallt lind, bok och stora vidvuxna ekar ger en speciell karaktär åt den vidsträckta hagen.

Strax väster om Store Vång finns en damm där lövgrodorna leker, vilket sker i maj och under ljumma försommarkvällar kan man höra deras spel på långt håll. En stor del av sommaren tillbringar lövgrodorna på Store Vång i buskarnas och trädens lövverk. De kan vara svåra att upptäcka, då de i viss mån anpassar färg till underlaget. Bland buskarna kan man även hitta Törnskatan.

Men vid denna tid är Store Vång tyst och stilla, men trots det bjuder vången på upplevelser. Luften är hög och marken är fläckvis fortfarande vit av nattens frost och Flora lyser med sin frånvaro.

På de fuktigare markerna hittar vi gammal död ved, som under nattens frost har fått märkliga skägg, som jag fick lära mig heter håris.

Inlägget Kronovalls Store Vång dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Kronovall ligger strax intill Fågeltofta någon mil nordöst om Sjöbo, i Skåne. Kronovalls tidiga historia känner man inte till så mycket om. Man vet att slottet i början på 1600-talet tillhörde Anders Sinclair, som var danskt riksråd och länsman på Landskrona slott. Senare kom Falk Lykke, som även ägde Bollerups borg, att äga slottet och möjligen lät han uppföra en ny huvudbyggnad på Kronovall. Efter att Skåne blev svenskt köpte 1668 Gustaf Banér slottet, men vid Karls XI:s reduktion drogs det in till Kronan. Banérs dotter, Ebba Banér fick tillbaka slottet men sålde de nio år senare.

Barockslottet på Kronovall

Slottet bytte ägare några gånger och ändrade utseende, men för att göra en lång historia kort så hoppar vi fram till 1896 då slottet fick det utseende det har idag. Då ägdes Kronovall av greve Carl Gustaf Sparre, som lätt bygga om det efter ritningar av arkitekt Isak Clason. Han har även ritat Nordiska museet, Hallwylska palatset och Johannes kyrka i Stockholm. Man byggde till flyglar och torn så att slottet blev i stil med ett franskt barockslott. Det fick brutet tak och ljusputsade fasader, prydda med hörnkedjor, profilerade lister och omfattningar. Entrén flyttades upp en våning och för att kunna göra det byggde man en dubbelsidig trappa framför ingången åt gårdssidan.

Samtidigt lät Sparre anlägga en fransk barockträdgård i söder, med en parterr av klippt buxbom och idegranar. På häradsekonomiska kartan, ritad 1926-34, kan man se det nya slottet, med parterren och något som liknar en engelsk landskapsträdgård söder därom. Man ser också att den gamla krokiga landsvägen mot öster har rätats ut och fått ny sträckning, norr om den gamla.

Idag finns mycket av det som anlades på 1890-talet kvar. Parterren är välskött, men av den engelska landskapsträdgården finns bara enstaka spår kvar.

1991 överläts Kronovall till Riddarhuset, men bebos fortfarande av familjen Sparre.

Gillar du vad du läser?

Registrera dig och få nya inlägg i trädgårdsarkitektens blogg via E-post, helt kostnadsfritt.

Din e-postadress kommer inte att lämnas ut till tredje part och du kan när som helst avbryta din prenumeration.
Fyll bara i din e-postadress i rutan nedanför och klicka på REGISTRERA.

Inlägget Kronovall, ett franskt barockslott i Skåne dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.