Välkommen att utforska en värld av grönska och miljömedvetenhet! I min senaste artikel delar jag insikter och tips om hur man kan skapa en hållbar trädgård. Upptäck hur du kan skapa en trädgård som inte bara är vacker, utan också gynnar miljön och främjar biologisk mångfald.

I artikeln kommer du att få lära dig vad en hållbar trädgård är – en plats där ekologiska principer, energieffektivitet, vattenhantering och biologisk mångfald förenas för att skapa en harmonisk och miljövänlig oas. Låt oss tillsammans utforska vägen mot en mer hållbar och grönskande framtid. Läs artikeln nu för att få inspiration och kunskap om den hållbara trädgården!

Inlägget Skapa en hållbar trädgård dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Florens, känt som vaggan för renässanskonst och kultur, bär inte bara på historiska skatter inom sina konstmuseer och arkitektoniska mästerverk, utan också i sina förtrollande trädgårdsmiljöer. I och kring denna toscanska pärla blomstrar trädgårdar som talar om en historia lika rik som stadens konstnärliga arv.

Giardino di Boboli: Renässansens skulpturer bland grönskan

Giardino di Boboli är en av de mest kända trädgårdarna i Florens och anses vara ett mästerverk inom italiensk trädgårdskonst. Denna gröna oas sträcker sig över 11 hektar bakom Palazzo Pitti och erbjuder besökare en promenad genom olika epoker. Renässansskulpturer och fontäner pryder trädgården, medan terrasserade gångar leder besökare upp till magnifika utsiktspunkter över Florens skyline.

Giardino Bardini: En gömd pärla med panoramautsikt

Giardino Bardini, som ligger i Oltrarno-distriktet, är en gömd pärla bland Florens trädgårdar. Denna romantiska plats erbjuder inte bara en imponerande samling av växter och blommor, utan också en panoramautsikt över staden som tar andan ur en. Under våren exploderar trädgården i färg med azaleor och rosor i full blom.

Villa Gamberaia: En aristokratisk reträtt

Villa Gamberaia, belägen strax utanför Florens, är en aristokratisk reträtt från 1600-talet. Dess formella italienska trädgård har lockat besökare i århundraden med sina geometriska mönster och imponerande arkitektoniska element. Besökare kan njuta av stillheten och skönheten i trädgården, som också har inspirerat konstnärer och författare genom åren.

Läs mer om Villa Gamberaia

Rose Garden (Giardino delle Rose): En doftande dröm

Florens är också hem för en av de mest doftande trädgårdarna i världen, Giardino delle Rose. Denna rosenträdgård ligger nära Piazzale Michelangelo och erbjuder tusentals olika rossorter. Under våren och försommaren fylls luften med en böljande doft av rosor, och besökarna kan njuta av en fantastisk utsikt över Florens.

Giardino dell’Iris: En blomstrande tradition

Giardino dell’Iris är en annan blomstrande pärla i Florens, särskilt känd för sin årliga irisutställning. Denna trädgård, belägen nära Piazzale Michelangelo, hyser en imponerande samling av irisblommor och är en symbol för staden. Under utställningen tävlar trädgårdsmästare om priset för den vackraste irisblomman, och besökare kan fördjupa sig i färgsprakande blomsterhav.

Sammanfattning

Florens, med sin rika historia och kulturella arv, erbjuder inte bara konst och arkitektur utan också en extraordinär trädgårdsupplevelse. Från de välkända Giardino di Boboli till de gömda pärlorna som Giardino Bardini och Villa Gamberaia, till de doftande drömmarna i Giardino delle Rose och Giardino dell’Iris, presenterar Florens en symfoni av grönska och skönhet. Att utforska dessa trädgårdsmiljöer är som att ta en promenad genom historien, där varje blomma och varje skulptur berättar en del av stadens fascinerande berättelse.

Inlägget Florens gröna oaser dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Rom, staden som bär på antika hemligheter på varje gata och torg, gömmer ännu mer än vad som möter ögat. För den som söker en resa tillbaka i tiden, där historiens vingslag känns genom doften av blommor och suset av blad, finns en rik samling av historiska trädgårdar i och omkring Rom. Dessa gröna oaser bär på berättelser som sträcker sig över århundraden, och vi bjuder dig att följa med oss på en guidad tur genom några av de mest magnifika trädgårdarna som denna fantastiska stad har att erbjuda.

1. Giardino di Ninfa:

För den som söker en trädgård som omfamnar mystik och skönhet är Giardino di Ninfa en oslipad diamant med en sagoatmosfär. Belägen söder om Rom, vid den medeltida byn Ninfa. Den är fylld med vilda blommor som smyger längs med antika ruiner och slingrande vattendrag. Giardino di Ninfa är en lektion i hur naturen och mänsklig skapelse kan förenas på ett harmoniskt sätt.

2. Giardino di Palazzo Colonna sul Colle del Quirinale, i Rom

Giardino di Palazzo Colonna sul Colle del Quirinale är en dold pärla mitt i hjärtat av Rom. Beläget i en exklusiv del av staden, erbjuder denna trädgård en kunglig oas där utsikten sträcker sig över Colosseum. Med eleganta terrasser, antika statyer och en atmosfär av ren elegans, är detta en plats där historia och modernitet möts i fulländad harmoni.

3. Villa Adriana

Några kilometer från Rom, i staden Tivoli, finns Villa Adriana, ett magnifikt arkeologiskt komplex. Byggt av kejsar Hadrianus på 100-talet e.Kr., innehåller denna enorma villa inte bara imponerande byggnader utan även en trädgård som visar kejsarens vision av en oändlig värld. Med sina kolonner, skulpturer och vattenanläggningar, är en promenad genom Villa Adriana som att stiga in i en förlorad tidsålder av romersk storhet.

4. Villa d’Este

Villa d’Este i Tivoli är en hyllning till renässansens skönhet och innovation. Byggd på 1500-talet, är trädgården i en mästarklass i italiensk trädgårdskonst. Besökare kan vandra längs slingrande stigar, beundra eleganta fontäner och njuta av fantastisk utsikt över omgivande landskap. Villa d’Este är en plats som har förmågan att förflytta besökaren till en era av konst och estetik.

5. Villa Lante

En kort biltur från Rom, i byn Bagnaia, finner vi Villa Lante. Denna trädgård är en vackert bevarad representant för italiensk renässansstil. Villa Lante bjuder på formella parterrer, vattenanläggningar och en imponerande samling av skulpturer. Här är varje hörn noga planerat och väl omhändertaget, och trädgården är en kärleksfull hyllning till perfektion.

6. Sacro Bosco di Bomarzo

I Bomarzo, norr om Rom, gömmer sig Sacro Bosco di Bomarzo. Denna trädgård är en ovanlig oas av skulpturer och stenformationer som skapades på 1500-talet. Trädgården har en surrealistisk känsla och är fylld med gåtfulla element. Att utforska Sacro Bosco di Bomarzo är som att stiga in i en fantasivärld, en plats full av hemligheter och överraskningar.

7. Villa Giulias nymfeum, i Rom

Villa Giulia, som huserar Villa Giulias nationalmuseum för etruskisk konst, har även sin egen trädgård. Denna trädgård, känd som Villa Giulias nymfeum, är en plats av sällsynt skönhet och fridfullhet. Den erbjuder en fristad från stadens brus och ger besökare möjlighet att utforska trädgården i lugn och ro. Här kan man koppla av i skuggan av antika träd och njuta av den tysta friden.

8. Giardini di Palazzo Farnese

Slutligen, i Caprarola, hittar vi Giardini di Palazzo Farnese, en trädgård som skapades av prinsessan Margherita av Österrike. Denna förtrollande plats bjuder på blommor och skuggade promenadvägar, som om de är designade för att förföra besökaren. Giardini di Palazzo Farnese är en plats full av romantik och charm, där varje steg känns som en resa genom historiens och naturens förtrollande värld.

Rom är inte bara en stad av antika monument och ruiner, utan också en stad som omfamnar skönheten och historien i sina trädgårdar. Dessa historiska trädgårdar är levande tidskapslar som ger besökarna en inblick i det förflutnas elegans och kreativitet. Från den hemlighetsfulla Giardino di Ninfa till den praktfulla Villa Adriana, erbjuder Rom och dess omg

Inlägget Rom – dess historiska trädgårdar dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Under sommaren gjorde jag nya gångar i Lövestad, enligt min plan. Kanske lite i fel ordning, man brukar vanligen göra hårdgörning först och därefter plantera. Eftersom jag ville ha plantorna i marken så fort som möjligt på våren, för att de skulle etablera sig så mycket som möjligt innan eventuell sommartorka, så blev gångarna gjorda först under sommaren, då jag hade mer tid.

Slide 1

Slide 2

Slide 3

Slide 4

Slide 5

Slide 6

Slide 7

Jag började med att gräva ur den befintliga jorden. Normalt brukar jag göra plats för ca 10 cm bärlagergrus under singeln, men eftersom jag har väldränerande sandjord, så nöjde jag mig med 5 cm. Det var dessutom till mig själv, så jag tillät mig att ta mig den friheten.

Därefter påförde jag bärlagergrus, efter att ha lagt på en fiberduk, för att förhindra rotogräs från att tränga upp. På toppen av bärlagergruset påförde jag 1-2 cm stenmjöl, för att förhindra att bärlagergrusen kommer upp i den slutliga singelytan.

När detta var klart och packat, med en gammal gjutjärnsvält från anno dazumal, var det klart att lägga på ytskiktet, sjösten 4-8 från Hassle-Bösarp. Det ger en behaglig yta att gå på, även barfota. Det gäller bara inte inte lägga för tjockt lager, då blir det tungt att gå, ca 2 cm blir lagom.

Skönt att äntligen få nya gångar i Lövestad!

Inlägget Nya gångar i Lövestad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Isop, Hyssopus officinalis, är en av de växter som ingår i min serie artiklar om växter som ligger rätt i tiden. Det handlar om växter som bidrar till en hållbar trädgård där ditt miljöavtryck blir så litet som möjligt. Din trädgård kanske till och med bidrar med något positivt för miljön. De har dessutom fördelen att de är lätta att odla, med minimal skötsel.

Isop, en aromatisk ört som är en medlem av Lamiaceae-familjen, har en rik historia och en mängd användningsområden. Denna växt har länge varit omtyckt för sina kulinariska, medicinska och kulturella egenskaper. Låt oss utforska isopens fascinerande värld och dess många användningsområden.

Botanisk beskrivning av isop

Hyssopus officinalis, är en flerårig ört som trivs i många delar av världen. Den har smala blad och blommar i kluster av små, tubformiga blommor som vanligtvis är lila eller blå. Den är känd för sin intensiva doft och smak, vilket gör den till en populär kryddväxt och medicinalväxt.

Isop och pollinerande insekter

Blommorna på isop är rika på nektar och har en vacker blå till lila färg, vilket gör dem attraktiva för pollinerande insekter. När bin och humlor besöker isopblommor för att samla nektar sprids pollen mellan blommor, vilket möjliggör befruktning och fröproduktion. Denna pollineringsprocess är viktig för växters reproduktion och för att upprätthålla ekosystemets mångfald.

Att odla isop i din trädgård kan vara en bra idé om du vill locka pollinerande insekter till din trädgård och samtidigt njuta av örtens användbara egenskaper. Växten har också historiskt använts som ett medel för att locka bin till biodlingar och främja pollinering i trädgårdar.

Historisk betydelse

Isopen har en rik historisk betydelse och har använts sedan antiken. Både gamla greker och romare använde den som en medicinalväxt och som en krydda för att förbättra smaken på sina maträtter. Det finns till och med hänvisningar till isop i bibeln, där den nämns som en ceremoniell växt.

Kullinariska användningsområden

Isop är en mångsidig krydda som används i olika kök runt om i världen. Dess starka smak och doft gör den idealisk för att krydda olika rätter. Den kan användas i soppor, såser, sallader och marinader. Dessutom är växten en viktig ingrediens i många kryddblandningar, inklusive det kända kryddsaltet “Herbes de Provence” från den franska Provence-regionen.

Medicinska egenskaper

Isop har också en lång historia av medicinskt bruk. Dess eteriska oljor innehåller föreningar som har antiseptiska och antiinflammatoriska egenskaper. Denna växt har traditionellt använts för att behandla olika åkommor, inklusive hosta, halsont och matsmältningsproblem. Dessutom har den använts för att främja matsmältningen och lindra gasbildning.

Kulturell betydelse

Utöver dess kulinariska och medicinska användningar har isop en djup kulturell betydelse. Den har traditionellt använts i religiösa och ceremoniella sammanhang. I judendomen används isop för att spreja vatten under Sukkot-festivalen, och den har också haft en roll vid påskmåltiden. I vissa kulturer har den även haft en symbolisk betydelse för renhet och beskydd.

Odling och skötsel av isop

Isop är relativt lätt att odla och trivs bäst i soliga och väldränerade områden. Den kan odlas från frön eller genom att dela upp befintliga plantor. Regelbunden beskärning främjar en buskig tillväxt och hjälper växten att behålla sin form. Isop är också känd för att vara torktålig och kan överleva i perioder med låg vattenförsörjning.

I sammanfattning är isop en mångsidig och historiskt betydelsefull kryddväxt med användningsområden inom matlagning, medicin och kultur. Dess rika historia och starka smak har gjort den till en omtyckt växt runt om i världen. Oavsett om du använder den för att krydda dina rätter eller för dess medicinska egenskaper, är det en växt som förtjänar sin plats i trädgården och i köket.

Mer om pollinerare i trädgården

Inlägget Växter för din trädgård – Isop dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

När vi tänker på sommaren och utomhusmatlagning, föreställer vi oss ofta solsken, glada skratt, och det ljuvliga doften av grillad mat som fyller luften. För att verkligen lyfta dina grilläventyr till en ny nivå och göra dina rätter minnesvärda, bör du överväga att inkludera kryddor vid ditt utekök. Att odla och använda färska kryddor är ett fantastiskt sätt att förbättra smaken på dina måltider och göra din utomhusmatlagning ännu mer givande.

Skapa en kryddträdgård vid uteköket

Innan vi går in på hur du kan använda kryddor i din utomhusmatlagning, låt oss prata om hur du skapar din egen kryddträdgård vid ditt utekök. Detta är enkelt och givande.

1. Val av Kryddor: Först och främst måste du bestämma vilka kryddor du vill odla. Basilika, timjan, rosmarin, oregano, koriander och persilja är några populära alternativ att överväga. Du kan också inkludera kryddor med en kryddig twist som chili eller mynta för att variera smakerna.
2. Placering: Placera din kryddträdgård nära ditt utekök, så att kryddorna är lättillgängliga när du lagar mat. De flesta kryddor trivs i soligt läge, så se till att de får tillräckligt med solljus.
3. Jord och Dränering: Använd väldränerad jord som är rik på organiskt material. Du kan också överväga att använda upphöjda bäddar eller krukor med god dränering.
4. Vatten och Gödsel: Bevattning är viktigt, men se till att inte övervattna, eftersom de flesta kryddor föredrar att torka ut mellan bevattningarna. Använd naturlig gödsel, som kompost eller organisk gödsel.

Användning av kryddor vid uteköket

Nu när du har din kryddträdgård redo, låt oss titta på hur du kan använda kryddor i din utomhusmatlagning:

1. Grillkryddning: Kryddor är perfekta för att krydda grillat kött och grönsaker. Blanda färskhackade örter som rosmarin och timjan med olivolja och använd det som en marinad eller pensla på grillade rätter för att ge dem extra smak.
2. Såser och Marinader: Kryddor kan ta såser och marinader till en helt ny nivå. Tillsätt färska kryddor som basilika och koriander till din hemlagade tomatsås eller marinad för kyckling eller fisk.
3. Drycker och Cocktails: Örter som mynta och citronmeliss kan användas för att göra uppfriskande sommardrycker och cocktails. Tänk på mojitos, citronverbena-te eller en svalkande gin och tonic med rosmarin.
4. Sallader och Salladsdressningar: Färska örter är utmärkta tillskott till sallader. De kan också användas för att göra egna salladsdressningar med en unik smakprofil.
5. Kryddsmör och Kryddoljor: Kryddsmör med örter som vitlök och persilja är en perfekt partner till grillat kött eller majs. Du kan också göra din egen kryddolja genom att blanda olivolja med örter och chili för att använda som doppning för bröd.
6. Efterrätter: Örter kan också användas i efterrätter. Tänk på att strö färsk mynta på jordgubbar eller lägga till lavendel i glass för en subtil smak.

Att odla och använda kryddor vid ditt utekök är ett fantastiskt sätt att förbättra smaken på dina grillade rätter och ge dem en touch av fräschör och kreativitet. Det är också ett roligt och givande sätt att ansluta till naturen och njuta av dina utomhusmatlagningsupplevelser ännu mer. Så, varför inte komma igång med din egen kryddträdgård och börja utforska de spännande smakvärldarna som kryddor har att erbjuda? Dina smaklökar kommer att tacka dig.

Mer om Uteköket

Inlägget Odla kryddor vid uteköket dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Trädgårdsland hör till i en trädgård tycker jag. I Lövestad har vi ett trädgårdsland, som jag tyvärr inte riktigt hunnit ägna mig så mycket åt som jag skulle vilja. Det ska bli ändring på det nu, när vi ändå har grävt upp i stort sett hela trädgården.

Det jag tänkt börja med redan nu är att planera vad vi ska odla i trädgårdslandet. För att göra det enkelt för mig så väljer jag några lättodlade grönsaker uppblandat med ett och annat som jag inte odlat tidigare. Vi har redan en del återkommande grönsaker som vi odlar i trädgårdslandet redan nu. Rabarber naturligtvis och delikatessen sparris, som vi satte för ett par år sedan och som vi nu kan börja skörda så smått. Sen har jag naturligtvis min morfars jordärtskockor, som jag trodde jag förlorat, men som kom med jätteskörd i fjol från kvarglömda knölar. Jag får inte glömma, vi har ju även har kronärtskocka från frö vi köpt i Spanien.

Fröer till vårt trädgårdsland

Mangold gillar vi att äta under sommaren, så där tar jag både den röda ‘Rhubarb chard’ och den vita ‘Zilver 2’,

Även olika slags ärtor och bönor är gott på grönsakstallriken, så bland bönorna blir det brytbönan ‘Provider’ och stångbönan ‘Neckargold’.

Bland ärtorna blir det naturligtvis sockerärtor ‘Oregon Sugar Pod’ och den låga ‘Norli’.

Till detta tänker jag att det kan passa bra med en extra tidig morot ‘Jeanette F1’. Jag har än så länge inga ambitioner att odla för någon vinterförvaring, utan nöjer mig med något jag kan äta över sommaren.

Bland rotfrukterna kommer vi dessutom odla rödbeta ‘Detroit 2’, palsternacka ‘White Gem’ och naturligtvis rädisor ‘French breakfast’.

Något annat som jag tycker är perfekt att odla och som ger riklig skörd är Squash. Där jag väljer sorten ‘Diamant F1’, men jag ska i år även testa sorten ‘Soleil’.

Förra året odlade vi gurka och det gör vi även i år, sorten ‘Conny F1’, som ger små frukter, ca 10 cm långa. För skoj skull vill jag även testa djungelgurka, som bara blir 2-3 cm stor.

Jag ska i år också testa och odla pumpa. Här är jag fullständig novis, men jag väljer att prova ‘Musquee de Provence’.

Ett par olika sallader provar vi, plocksalladerna ‘Lollo Rossa’ och ‘Salad bowl rossa’, samt isbergsalladen ‘Calmar’. Jag är också lite nyfiken på portulak, som jag aldrig odlat.

Något som vi odlat under några är svartkål, som jag använder och gör en delikat pastasås på, tillsammans med lök. I år kommer vi att odla ‘Nero di Toscana’.

Tomat ska vi naturligtvis odla, både sorter som vi köpt i Spanien men dessutom sorterna ‘Roma’ och ‘Moneymaker’. Bland de spanska sorterna kommer vi att så ‘Corazón de buey’, som kanske egentligen passar bäst för växthus. Men vi testar.

Persilja slätbladig ‘Gigante dÌtalia’, krusbladig ‘Moskrul’ och dill ‘Mammut’ är ju ett obligatorium.

Slutligen ska vi testa lök i år, scharlottenlök ‘Red Long of Tropea’ och purjolök ‘Bulgaarse Renzen’.

Sen får vi se, det kan bli mer i vårt trädgårdsland!

Inlägget Nu planerar jag årets sådd i vårt trädgårdsland. dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Projektet i Bjärred är snart klart. Det är lite smådetaljer kvar att komplettera, men en paus får göras medan husets fasader renoveras av byggmästaren.

Kalkstenen tog många månader att få på plats, men det var värt det. Ingen betong användes, utan kalkstenen klamrades mot de bakomvarande T- och L-stöden. Ett gediget arbete utfört av Ölands stenteknik, med många års erfarenhet av stenarbeten av olika slag. Här kan ni läsa om ett tidigare stadium i projektet då Ölands stenteknik som bäst jobbade mer murarna.

Det var skönt att få plantorna på plats, levererade från Wallström plantskola. Det var mycket storbladig buxbom, idegran och lavendel. En duktig odlare, med bra kvalité på sina växter och som dessutom kan fixa fram det han inte själv odlar.

Inlägget Projektet i Bjärred snart klart! dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Våren 2022 i Lövestad började med häckplantering, som ersättning för den gamla hagtornshäcken och syrenerna.

Våren 2022 började med att förbereda för häckplantering och även längre fram grässådd. Vi började med att fräsa hela ytan och få bort så mycket rötter och sten som möjligt. Innan fräsning hade jag det tunga arbetet att återställa stenmurarna, som bitvis raserades när vi grävde ner avloppet och reningsverket. Ett tung jobb att göra för hand, men med hjälp av spett och två gamla järnrör fick jag bit för bit stenblocken baxade på plats.

När alla ytorna var frästa och klara var det dags för själva häckplanteringen. Vi hade valt bok, Fagus sylvatica, barrotsplantor i storlek 100-120 cm, som jag införskaffat från Wallströms plantskola. Jag gillar bok som häckväxt. Den går att göra båda hög och låg. Väljer man att göra häcken hög, så får den en stabil stam, som inte riskerar att blåsa omkull. Dessutom sitter största delen av de vackert kopparröda bladen kvar över vintern.

Under året växte sedan plantorna till sig, men tyvärr råkade vi ut för att mullvaden gillade att göra gångar mellan plantorna. Det var ett 30-tal plantor som, trots intensiv jakt, inte tålde det. Mullvaden äter inte rötterna, till skillnad från sorken, men rötterna friläggs och torkar. Det var ett 30-tal plantor som trots intensiv jakt och riklig vattning, inte tålde det. De fick vi ersätta under följande höst.

Inlägget Häckplantering i Lövestad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Under hösten 2021 hade turen kommit till nytt reningsverk i Lövestad. Vi hade i många år klarat oss med en mulltoa, ett prövande äventyr med många problem.

Det nya reningsverket krävde så mycket plats att vi var tvungna att köpa till mer mark till vår lilla tomt på bara ca 260 m2. En affär som tog sin tid, inte minst beroende på Lantmäteriets årslånga handläggningstid.

Reningsverket innebar också att vi fick gräva upp stora delar av trädgården. Det sörjde jag dock inte så mycket, den var gammal och förvuxen. Tvärt om fick jag möjlighet att forma trädgården efter eget huvud, men ändå med hänsyn tagen till vad som har funnits vid huset, kanske ända sedan det byggdes på 1880-talet. Min utgångspunkt är att trädgården i slutänden inte ska se nyanlagd ut. Jag vill också göra trädgården så hållbar som möjligt. Det innebär att jag väljer lösningar och växter som gynnar ”småfylet” lika mycket som mig själv. Mer om trädgården i ett senare skede.

Nytt reningsverk från Uponor

Jag valde att installera ett reningsverk från Uponor och arbetet utfördes av, Brunns & Energiborrning SK Tranås AB. Det är samma firma som även utförde brunnsborrningen året innan. Samtidigt som de grävde ner vårt reningsverk, passade jag på att låta dem justera höjder, mm, på den nya marken så att den bättre anslöt till den gamla tomten. De fick också gräva upp gamla syrenbuskar och en hagtornshäck som glesnat alldeles för mycket. Jag ser verkligen fram emot att under kommande år bygga upp trädgården på nytt. Vi plockade, som väl var, även bort en gammal björk, som visade sig var fullständigt upprutten “inombords”. En parkeringsplats som legat på andra sidan huset flyttade vi också, så att det i framtiden blir lättare vid den årliga tömningen av reningsverket.

Det var en fröjd att få köra den gamla mulltoan till tippen och att få installera en ny vattentoalett.

Inlägget Nytt reningsverk i Lövestad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Nu har snart 2021 gått till ända och man kan börja se fram emot 2022. Ett år som jag hoppas kan ge många spännande projekt. Jag vet redan nu att jag i varje fall har två nya projekt, som jag under 2021 gjorde utkast till. De ska nu tas vidare till ett mer utarbetats skissförslag. Därefter kommer jag att ta fram arbetsritningar för att slutligen svara för projektledning i samband med anläggning.

Projekt i Bjärred

Det ena projektet ska påbörjas direkt efter nyår och målet är att om möjligt ha trädgården färdig till sommaren. Det är en ganska stor, långsträckt tomt, med nivåskillnader som tas upp med två terrassmurar. Förmodligen kommer vi att använda L-stöd, som kläs in med corténstål. Bostadshuset är nybyggt av Dast AB och har en ganska stram arkitektur, som i varje fall delvis kommer att återspeglas i trädgården.

Projekt på Bjärehalvön

Det andra nya projektet är en byggnad som är mer “lantligt”, traditionell till sin karaktär, och som ligger placerad i jordbruksbygd. Även detta hus kommer att byggas av Dast AB. Här har vi tagit vara på de kvaliteter som finns på tomten i fråga om äldre uppvuxen vegetation. Även här ska vi under 2022 gå vidare med skissförslag, för att sedan upprätta konstruktionsritningar och leda projektet till färdig trädgård. Detta nya projekt förväntas vara färdigt någon gång under 2023.

Så även 2022 ser ut att bli ett spännande och bra år!

Gott Nytt År!

Inlägget Nya projekt dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Japanska trädgårdar är fascinerande. De är så olika våra trädgårdar, men det finns ändå ett släktskap med vår egen kultur. Kanske är det materialkänslan och det enkla renodlade uttrycket som är den gemensamma nämnaren i japansk formgivning och skandinavisk funktionalism.

Det japanska sättet att använda materialen, vattnet, stenarna, mossan och växterna är tilltalande och rogivande. Det vittnar om stor materialkännedom och respekt för de olika materialens kvalitéer och egenheter.

Vikten av funktion och framför allt koncentration kommer till uttryck i t. ex. teceremonin och den byggnad och trädgård där den försiggår. Trädgården får dig att fokusera på det du för tillfället ägnar dig åt. Den gynnar vad vi i dag, med en modern term kallar för mindfullness, att vara närvarande i nuet.

Här är en kort introduktion till den japanska trädgården, publicerad av Japans utrikesdepartement.

I skriften nämns miniträdgården och “karesansui”, en rolig form att trädgård, om man inte har någon “riktig” trädgård. Här nedan en filmsekvens om en annan metod att skapa hela landskap.

Slutligen, om ni vill veta mer om japanska trädgårdat – kolla Monty Dons resa bland japanska trädgårdar, som nu går på svt-play, fram till 28 december 2021

Inlägget Japanska trädgårdar dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Äntligen igång med anläggning av villaträdgården i Bjärred, som jag gjorde ett skissförslag till, under våren 2020. Efter tre månaders uppehåll och byte av entreprenör, har vi börjat bygga den översta av tre stödmurar. Vi använder stödmurselement från Starka, som vi sedan kommer att klä med kalksten från Sjöström Stenförädling AB, på Öland. De murar vi nu sätter väger 4,8 ton och är fyra meter höga, men bara två och en halv meter kommer att synas ovan mark. Resten är under mark för att säkra stabiliteten. Eftersom alla stödmurarna redan är levererade är det trångt om utrymme på tomten, men anläggarna manövrerar sig skickligt runt problemen.

Det är Otto Nilssons Byggnads AB och D&P anläggning som står för arbetet. De valde vi för att de från första början var engagerade och noggranna.

Efter det första utkastet har det gjorts en mängd olika ritningar. Exempelvis är vart och ett av stödmurarna, sammanlagt 48 stycken, måttsatta i relation till anläggningens mittaxel.

Inlägget Äntligen igång! dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

I min utebutik har jag samlat produkter för trädgården, som jag tycker är bra och som jag gärna vill hjälpa mina uppdragsgivare att komplettera sin trädgård med.

Det viktiga är att produkterna ska ha bra kvalite, med bra material, gediget gjorda och med lång livslängd. Jag tycker det är en viktig länk i hållbarhetsarbetet. Att man undviker slit och släng utan i stället sattsar på saker med lång livslängd. Kanske lite dyrare, men i längden billigare och inte minst bättre för miljön.

Man kan inte beställa direkt från min utebutik, på grund av att en del produkter är ganska komplicerade och att det kräver en del planering innan köpet. Därför är man i stället alltid välkommen med en förfrågan. Då kan vi hjälpas åt att hitta rätt produkt och jag kan ge en offert.

Utekök från Contura Steel AB

Contura utekök utvecklar grillplatsen till ett riktigt kök, med möjlighet för matlagning på hög nivå. Contura har ett standardsortiment, men du kan även få ditt kök specialtillverkat. Köket är tillverkat i Sverige av rotfrit stål. Conura steel AB har gjort diskbänkar i rostfrit stål sedan lång tid tillbaka, men har nu kompletterat sitt sortiment med utekök.

Utomhusbelysning från in-lite

Gör utelivet längre med hjälp av en bra utomhusbelysning. in-lite är ett bra 12 volts belysningssystem, med låg energiförbrukning. Alla armaturer är gjorda av aluminium.
in-lite är så enkelt att du kan bygga själv, men känner du dig osäker hjälper jag dig med en belysningsplan och även med monteringen. Där är en del att tänka på innan man beställer, vilket vi reder ut vid en förfrågan.

Sittmöbler och planteringskärl från Byarums bruk.

Byarums bruk använder återvunnen aluminium vid tillverkningen av sina bruksföremål. Det gör att deras produkter kan användas i många år, av flera generationer. Dessutom använder Byarums bruk sig av erkända formgivare, som t. ex. Signe Persson-Melin.

Planteringskärl, kantstöd och fyrfat av corténstål från Stålmiljö AB

Corténstål är ett långlivat material, som bara blir vackrare med tiden. Passar bra till planteringskärl och som kantstöd mellan t.ex. planteringsytor och gräsytor. Varför inte ett fyrfat att samlas kring kalla vår- eller höstkvällar. Det kan även användas som fågelbad.

Gå in på min utebutik och bläddra i broschyrerna!

Inlägget Min utebutik dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Nu är det snart så mörkt och grått det kan bli. Trots det kan du får trädgården att bjuda på vinterfägring, om du har gjort rätt växtval. Här är några förslag på växter som ger innehåll åt trädgården under vintern.

Man kan satsa på stammar och grenar som är intressanta, som till exempel kopparlönn, Acer griseum, med sin speciella flagande kopparfärgade bark. Eller parkaralia, Aralia elata, med sin karakteristiska stam med stora taggar. Kornellsläktet bjuder på en del intressanta arter. Förutom den vanliga korallkornellen, Cornus alba ‘Sibirica’ med röda grenar, kan man använda blodkornell, Cornus alba ‘Kesselringii’, med rödvioletta grenar, eller så sätter man eld på sin trädgård med Cornus sanguinea ‘Midwinter Fire’, en skogskornell med färger från lysande gult till sprakande rött.

Vintergröna buskar

Man kan också satsa på våra vintergröna växter. Förutom barrväxterna kan man använda sig av silverbenved, Euonymus fortunei ‘Emerald Gaiety’, vars vintergröna blad har vitspräckliga kanter. Eller vinterbär, Skimmia japonica, med vintrergröna blad och som blommar nu under vintern och vars bär sitter kvar en bit in på nästa år. Även smalbladig kalmia, Kalmia angustifolia, har vackra vintergröna blad, men blomningen får man vänta på till framåt sommaren. Den vintergröna järneken, Ilex aquifolium, har vackra röda bär på vintern och den passar dessutom bra att använda i juldekorationer, kransar mm.

En annan buske, som inte är vintergrön, men som har väldigt annorlunda bär under vintern är glaspärlebuske, Callicarpa bodinieri var. giraldii, vars bär är klart violetta.

Vinterfägring med blommande buskar

Det finns även en del buskar som blommar på vintern, eller väldigt tidigt på senvintern. Tidigast är kanske hybridkejsarolvon, Viburnum bodnantense, med rosa blommor som kommer redan i februari. Strax därefter kommer trollhasseln, Hamamelis ‘Arnold Promise’, med gula “trollperuker”. Nästan samtidigt blommar den stora körsbärskornellen, Cornus mas, med även den gula blommor.

En klängväxt som skulle kunna användas mer för att få en spännande trädgård på vintern är vinterjasmin, Jasminum nudiflorum, som blommar med gula blommor från december till april.

Vinterfägring med perenner

Bland perennerna är det många som har intressanta fröställningar, som till exempel rysk martorn, Eryngium planum och bolltisteln, Echinops ritro. Många av gräsen har sina fröax kvar över vintern. Några exempel är pampasgräs, Cortaderia selloana, som får stora vackra plymer på hösten, som även kan torkas. eller varför inte japanskt gräs, Miscanthus sinensis ‘Silverfeder’ med vita plymer.

Vill man ha blomning är julrosen, Helleborus niger, ett förslag, med vit blomning under en stor del av vintern. Där finns dessutom många olika hybrider med blomning i rosa, rött och blått.

Sen är vi ju nästa framme vid våren igen, med vintergäck, snödroppar och krokus!

Inlägget Vinterfägring dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Alldeles söder om Marbella old city ligger Alameda Park, omgiven av det brusande stadslivet. Inne i parken finner du en stunds vila från buller och jäkt och inte minst från värmen. Hit söker sig marbellabor och turister, för att träffas, för att sitta ner och prata eller bara i lugn och ro läsa tidningen. Barnen kan åka karusell och leka, skyddade från den häftiga trafiken.

Alameda Park anlades på 1700-talet och var då mycket större än vad den är idag, hela 20 000 m2, men behovet av mark för bostäder, m.m. har gjort att parken krympt och är idag relativt liten.

Fontänen i parkens centrum, klädd med kakel, finns fortfarande kvar från tiden när parken anlades, liksom de typiska Andalusiska sittbänkarna, även de klädda med kakel. Parken är regelbunden med kvarter längs en mittgång, belagd med marmor. I parken har man planterat en mängd olika växter, inte minst arter ur Ficussläktet, bland annat ett praktfullt exemplar av Ficus lyrata, fiolfikus. Här finns också olika arter ur Pinussläktet och naturligtvis palmer, banan, yucca, änglabasun och hibiskus. En del växter känner jag igen, men en del har jag ingen aning om vad det är.

Luften här inne är sval och behaglig och för en turist är det avkopplande att strosa runt, titta på växter och titta på människor, kanske inbegripna i förtroligt samtal.

Efter en stunds avkoppling är man redo att ge sig ut i stan igen, varför inte med en hästdroska, som stannar intill parken.

Här ligger Alameda Park!

Inlägget Alameda Park i Marbella, Spanien dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Kronovall ligger strax intill Fågeltofta någon mil nordöst om Sjöbo, i Skåne. Kronovalls tidiga historia känner man inte till så mycket om. Man vet att slottet i början på 1600-talet tillhörde Anders Sinclair, som var danskt riksråd och länsman på Landskrona slott. Senare kom Falk Lykke, som även ägde Bollerups borg, att äga slottet och möjligen lät han uppföra en ny huvudbyggnad på Kronovall. Efter att Skåne blev svenskt köpte 1668 Gustaf Banér slottet, men vid Karls XI:s reduktion drogs det in till Kronan. Banérs dotter, Ebba Banér fick tillbaka slottet men sålde de nio år senare.

Barockslottet på Kronovall

Slottet bytte ägare några gånger och ändrade utseende, men för att göra en lång historia kort så hoppar vi fram till 1896 då slottet fick det utseende det har idag. Då ägdes Kronovall av greve Carl Gustaf Sparre, som lätt bygga om det efter ritningar av arkitekt Isak Clason. Han har även ritat Nordiska museet, Hallwylska palatset och Johannes kyrka i Stockholm. Man byggde till flyglar och torn så att slottet blev i stil med ett franskt barockslott. Det fick brutet tak och ljusputsade fasader, prydda med hörnkedjor, profilerade lister och omfattningar. Entrén flyttades upp en våning och för att kunna göra det byggde man en dubbelsidig trappa framför ingången åt gårdssidan.

Samtidigt lät Sparre anlägga en fransk barockträdgård i söder, med en parterr av klippt buxbom och idegranar. På häradsekonomiska kartan, ritad 1926-34, kan man se det nya slottet, med parterren och något som liknar en engelsk landskapsträdgård söder därom. Man ser också att den gamla krokiga landsvägen mot öster har rätats ut och fått ny sträckning, norr om den gamla.

Idag finns mycket av det som anlades på 1890-talet kvar. Parterren är välskött, men av den engelska landskapsträdgården finns bara enstaka spår kvar.

1991 överläts Kronovall till Riddarhuset, men bebos fortfarande av familjen Sparre.

Gillar du vad du läser?

Registrera dig och få nya inlägg i trädgårdsarkitektens blogg via E-post, helt kostnadsfritt.

Din e-postadress kommer inte att lämnas ut till tredje part och du kan när som helst avbryta din prenumeration.
Fyll bara i din e-postadress i rutan nedanför och klicka på REGISTRERA.

Inlägget Kronovall, ett franskt barockslott i Skåne dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Cucurbita pepo, squash, är en av de växter som ingår i min serie artiklar om växter som ligger rätt i tiden. Det handlar om växter som bidrar till en hållbar trädgård där ditt miljöavtryck blir så litet som möjligt. Din trädgård kanske till och med bidrar med något positivt för miljön. De har dessutom fördelen att de är lätta att odla, med minimal skötsel.

Cucurbita pepo, squash, en annan användbar växt i köket, inte minst använd i italien, därav dess andra namn, zucchini, som är pluralformen av det italienska zucchino. Squash kommer ursprungligen från Nordamerika, där den odlades innan européerna kom dit. Namnet squash kommer faktisk från asquutasquash, den amerikanska ursprungsbefolkningens namn på växten.

Squash är en ettårig ört med stora gula blommor. De gula eller gröna frukterna blir mellan 10 och 50 centimeter långa, lite gurkliknande. Det blir många frukter på en planta, som snabbt växer till i storlek. Det är en av de mest användbara växterna i trädgårdslandet och väldigt lätta att odla. Själv föredrar jag att använda den tillagad, t.ex. i en ratatouille, eller i en gratäng med lök, tomat, aubergine, vitlök, olivolja och rikligt med parmesan.

Odling av squash

Squash förkultiveras inomhus, eftersom den är frostkänslig och vill ha en jordtemperatur kring 12 grader när den planteras ut. Det tar ca 4-6 veckor att få fram plantor färdiga att utplantera.

• Man sätter fröna två centimeter djup i en kruka med såjord. Täck med en plastpåse, så att jorden lättare hålls fuktig.
• När den lilla plantan har fyra blad skolar man om den i den större kruka med planteringsjord.
• Så snart det är tillräckligt varmt ute börjar man avhärda plantorna en vecka innan de planteras ut på friland.
• Plantera ut plantorna på friland i varm och soligt läge och mullrik och väldränerad jord, med ca 70 centimeters avstånd.

Tänk på att varje plana ger rikligt med skörd. Det räcker med 1-3 plantor.
I juli månad är det dags att börja skörda.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Växter för din trädgård – squash dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Ocimum basilicum, basilika, är en av de växter som ingår i min serie artiklar om växter som ligger rätt i tiden. Det handlar om växter som bidrar till en hållbar trädgård där ditt miljöavtryck blir så litet som möjligt. Din trädgård kanske till och med bidrar med något positivt för miljön. De har dessutom fördelen att de är lätta att odla, med minimal skötsel.

Ocimum basilicum, basilika, en annan av örterna som är nödvändig i den italienska matlagningen. För vad är väl en bruschetta utan basilika? Dess ursprung är oklar, men den har odlats i Indien och Mellanöstern under tusentals år. I dag växer den vild Asien, tropiska Afrika och på vissa öar i Stilla havet. Redan i det forntida Egypten odlades basilika. Till Europa kom den på 1500-talet och fördes därifrån till Amerika på 1600-talet.

Egentligen är basilikan en flerårig ört, men här i Sverige övervintrar den inte, utan man sår nya plantor varje år. Växten blir omkring 35 cm hög. Bladen används framförallt färska men kan även torkas, eller frysas. Basilikan är som sagt viktig i det italienska köket, men även i Thailands matlagning spelar den en viktig roll.

Odling och skörd

Man sår basilikan tidigt på våren och i varje fall i södra Sverige planterar man ut den under våren/försommaren. Det måste ha blivit ordentligt varm, då basilikan är riktigt värmekrävande. Får den bara tillräckligt med värme är den tacksam och enkel att odla. Viktig är att se till att den har tillgång till vatten, eftersom den är en av de kryddväxter som vill ha lite fuktigare jord. Själv brukar jag fuska och köpa en planta på ett varuhus och plantera ut när det blir dags.

Skörda basilikan ovanifrån genom att knipsa av stjälkarna ovanför ett bladpar. Knipsar du av en stjälk utan att det finns ett bladpar inunder kommer det inte att bli någon ny tillväxt.

Slutligen ett recept på bruschetta världens godaste sommarmat.

• Stek en skiva grekiskt lantbröd, eller liknande, i olivolja. Gnid den därefter med en halv vitlöksklyfta.
• Skär tomat i små bitar och hacka basilika grovt. Blanda det hackade med olivolja, salt och svartpeppar i en skål.
• Lägg hacket på brödskivan strax innan servering och garnera med färsk basilika.

Busenkelt och supergott med ett glas rödvin i sommarvärmen!

Gillar du vad du läser?

Inlägget Växter för din trädgård – basilika dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Den 24 Juli 1753 firade drottning Lovisa Ulrika sin födelsedag på Drottningholm. Efter en teaterföreställning föreslog kungen att det skulle ta en promenad i trädgården. Kanske gick de genom den stor broderiparterren, fortsatte förbi vattenparterren och genom de båda närmaste boskéerna. Därefter vek de av mot söder, in i den kuperade terrängen och då när de kommit en bit upp öppnar sig på höger hand en helt ny scen för Lovisa Ulrika. Där borta mellan träden kan hon ana något som ser ut som “un palais chinois”. En liten kinesisk byggnad som hennes man, kung Adolf Fredrik, i hemlighet låtit uppföra, för att överraska sin gemål på födelsedagen. Lovisa Ulrika blev överförtjust i den lilla byggnaden, helt i stil med tidens natursvärmeri, exotism och spirande sentimentalitet som den var.

Kineserierna

Under 1600-talets senare del hade ett intresse för allt kinesiskt växt sig stark och detta intresse slog ut i full blom under 1700-talet. I nästan varenda trädgård vid 1700-talets mitt hade någon liten detalj som kunde associeras till Kina, en paviljong, en bro, eller något liknande. Lovisa Ulrika kom att älska sitt Kina där hon kunde föreställa sig förflyttad bort från det stela och tråkiga hovlivet, inbäddat som det var i grönska, som i en stor skog, utan någon visuell kontakt med Drottningholms slott, men ändå i trygg närhet av det. Med slottet hade Kina ej heller något arkitektoniskt samband, det låg nyckfullt utplacerat i skogen, skevt i förhållande till boskéerna nedanför, på typiskt rokokomanér. Man lade nu vikt vid att anpassa sina anläggningar till platsens naturliga förutsättningar, till skillnad från barocken, då man formade platsen efter de anläggningar man avsåg att bygga. Men, man hade dock inte frigjort sig så mycket från barockens stränghet att man inte lät bli att ge den närmaste växtligheten en bestämd och regelbunden utformning.

Det nya Kina slott

Detta första Kina var en enkel träbyggnad, som 1763 skulle ersättas av en mer ändamålsenlig i sten, efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz. Denna nya stenbyggnad fick en mer genomarbetad form, mer präglad av rokokon. Liksom tidigare kompletterades Kina och dess omgivningar efter hand, i varje fall ända fram till 1760-talets slut.

Trädgården

Det var området öster om Kina slott, mot Drottningholms slott, som man ägnade sig åt. Man kompletterade alléerna, som till största delen bestod av hästkastanjer som nu börjat bli ett vanligt trädslag, även i Mellansverige. Runt träden sattes spaljéer med tolv spjälor i varje, varannan målad i spanskt grönt och varannan i rött. Man anlade ett helt system med olika boskérum, med häckar av lind. Boskésystemet var inte strikt symmetriskt placerat i förhållande till slottet, utan dess placering bestämdes bland annat av terrängens formation. Till skillnad från tidigare är inte boskéerna, slutna, buskformationer i sig själv nog, utan insprängda, som hålrum, i den omgivande vilda naturen. Boskéerna är ordnade längs med en axel och boskéerna närmas Kina är sammansatta av en grupp med cirkel och rektangelform. I den norra rektangeln uppfördes en åttasidig fågelbur, voliere, i form av en kinesisk pagod, som på båda sidor omgavs av halvsfäriska lusthus i “Espalie wärcke och med Caprifolie-Blomster-Ranckor omwäxte”. Denna voliere ritades av Adelcrantz och i motsvarade rektangel, på andra sidan allén fanns även där en fågelbur, men dess utseende är okänt. Vid den södra cirkelformade boskéen utgår en allé, som ej ligger parallell med huvudallén, längs vilken är förlagt olika boskérum. Hela boskésystemet slutar vid en intim liten trädgårdsanläggning i anslutning till ett menageri. Ute i terrängen, mellan alléerna och boskéhäckarna, högg man bort buskar och uppstammade träden. Man planterade dessutom in fler vilda träd. Förmodligen inhägnade man hela området och alléerna stängdes med grindar.

Med rokokons romantiska känsloliv och intresse för naturen och det exotiska, måste det ha lockat Lovisa Ulrika och hennes samtida att lustvandra i dessa avskilda trädgårdsrum, med den kanske lite skrämmande naturen så nära. En spännande exotisk vandring, med ständigt varierande upplevelser.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Kina slott dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Efter hand som svenska arkitekter, under 16- och 1700-talen reste ut i Europa, framförallt till Frankrike och Italien, så kom den franska arkitekturen att alltmer bli förebild vid anläggandet av slott och trädgårdar här i Sverige. Det blev den franska slottsarkitekturen som satte sin prägel, med en huvudbyggnad, “corps-de-logi” och två symmetriska flyglar med hörnpaviljonger. Byggnaderna omgav på tre sidor en öppen gård, “cour d’honneur”. Slottet och dess cour d’honneur placerades gärna högt på en terrass, som man nådde via en central tvåarmad trappa. Var det möjligt lade man gärna slottsanläggningen vid en sjö, med pirar, båtbryggor eller en halvcirkelformad hamnbassäng, så kallad “sjögård”. I huvudbyggnadens mitt låg salongen, som bildade utgångspunkt för trädgårdens mittaxel, som inte slutade förrän vid horisonten.

Drottningholms arkitekter

Enligt denna princip byggdes även Drottningholm, en slottsanläggning som fanns redan på Johan III tid, men i mycket mindre skala. Det Drottningholm man kan se i dag började uppföras på riksänkedrottningen Hedvig Eleonoras initiativ. Hon hade erhållit Drottningholm som änkesäte efter sin gemåls, Karl X Gustavs, död. Nicodemus Tessin d ä påbörjade anläggningen av det nya slottet och trädgården 1662. Den trädgårdsanläggning var ganska gammalmodig och hade mycket av renässansträdgårdens drag. Den modernaste delen var troligen broderiparterren, som hade som förebild broderiparterren vid Vaux-le-Vicomte, i Frankrike. Hur långt Tessin d ä han utföra sina arbeten innan han dog är oklart, men projektet övertogs av han son Nicodemus Tessin den d y. Det gör han efter hemkomsten från sin studieresa i Frankrike 1680 och naturligtvis inför han de idéer han uppfångat där. Han drar upp en ny generalplan präglad av den store Le Notres trädgårdstankar, med en poängtering av det klara perspektivet.

Parterrerna

Mitt för slottet ligger broderiparterren, som består av ett fantasifullt mönster uppbyggt av låga häckar av buxbom. Mönstret är inramat med raka rabatter, med bland annat formklippta träd av gran, en, syren, och liguster. Broderiparterren övergår i den så kallade vattenparterren, som var uppbyggd av bassänger med fontäner, omgivna av släta gräsytor, med förebild från trädgården vid Chantilly. Denna parterr domineras av Herkulesfontänen placerad i mittaxeln, som en blickpunkt, en punkt som hejdar ögat och ger stadga. Fontänen föreställer Herkules med draken, hydran. Herkules var en grekisk halvgud, son till Zeus och Alkmene. Han är den grekiska mytologins främsta hjälte och är känd för sina tolv storverk. Ett av dessa storverk var när han betvingade den månghövdade hydran i Lernaträsket. Det är detta storverk som skildras i Herkulesfontänen. Vid fontänens bas står de fyra årstiderna, i form av fyra kvinnogestalter. De är ett av många exempel på hur de svenska slottsträdgårdarna försågs med konstnärlig utsmyckning, i det att de mindre brunnsfigurerna – kvinna med spegel och kvinna med gås – togs av svenskarna, som krigsbyte från Wallensteins palats i Prag, och Ceres och Venus togs 1659 från Fredriksborgs slott, i Danmark. Vattenparterren avslutas med vattenkaskaden, inspirerad av italienska kaskader, som den vid Villa d’Este.

Boskéerna

På terrassen ovanför vattenkaskaden tar boskéerna vid och sluter, i väster, på så sätt det rum som parterrerna bildar. Boskéerna är fem stycken, två på var sida om mittaxeln och den avslutande boskéen “Stjärnan”. De båda boskéerna närmast kaskaderna var kopior av “Trois Fontaines” och “Theatre d’Eau” vid Versailles. Dessa han aldrig fullbordas under Hedvig Eleonoras tid, utan bestod mest av gräsplaner inramade av dubbla häckrader.

Alléerna

I trädgårdens längdriktning, det vill säga norr och söder om parterren, sluts trädgårdsrummet av dubbla alléer. Dessa alléer understryker dessutom trädgården utdragna längdperspektiv.

I det vattensjuka området norr om denna trädgård, där Gustav III senare anlade sin landskapspark, hade man tänkt sig en stor spegeldamm, men de stora kostnaderna och de tekniska problemen begränsade dess utförande.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Drottningholm dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Mina sidor kallar jag sidor här på webbplatsen, som bara mina uppdragsgivare har tillgång till. Jag har under vintern utvecklat dem och tanken är att de ska vara till hjälp vid planering och anläggning av trädgården.

• Först och främst innehåller Mina sidor en  stor databas, där man kan söka information om växter. Träd, buskar och perenner beskrivs och varje beskrivning åtföljs av en bild på växten. Det ingår redan nu ett stort antal växter i databasen, men den kommer efterhand att utökas ytterligare.
• Mina sidor innehåller även ett avsnitt som handlar om jord och hur man kan förbättra den,
• För den som själv vill anlägga finns artiklar som  beskriver hur man gör en  stensättning eller hur man  sår en gräsmatta.
• Naturligtvis hittar man även beskrivningar på hur man planterar olika typer av växter.
• Avsnittet “Djuren i trädgården” ingår som en del i en hållbar trädgård. Här beskrivs hur man på olika sätt kan stödja djurlivet i trädgården.
• För den händige  finns  en avsnitt med typritningar/byggbeskrivningar till olika trädgårdsbyggen. Det kan vara staket, spaljéer, pergolor, bänkar, mm.
• Sist, men inte minst, finns en sida där mina  uppdragsgivare enkelt kan begära en offert på alla växter jag ritat in i deras skissförslag.

Mina sidor kommer att utvecklas efterhand, inte minst beroende på vilka synpunkter jag  får från mina uppdragsgivare.
Det viktiga är att mina uppdragsgivare känner att de inte bara får en ritning, utan att de enkelt på ett och samma ställe kan söka och finna information och hjälp i allt som rör trädgården.

Här kan du se sidan!

Inlägget Om Mina sidor dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

En trend idag är den hållbara trädgården, där vår miljöpåverkan blir så liten som möjligt och där vi gynnar den biologiska mångfalden. Det började så smått för många år sedan, då fler och fler slutade att använda gifter i trädgården.

Nu fortsätter utvecklingen, med bland annat växtvalet. Vi använder gärna växter som gynnar pollinerande insekter, som humlor, bin och fjärilar. Val av träd och buskar kan gynna fågellivet i trädgården, som  exempel kan nämnas rönn och bukettapel, som vars kvarsittande frukter uppskattas av fåglarna på vintern. Vi kan dessutom välja buskar med för oss ätliga bär, som vinbär och krusbär, i stället för enbart prydnadsbuskar.

Vi skulle kunna gynna igelkottarna ännu mer, om vi inte var så flitiga att städa trädgården inför vintern. Låt lövhögar ligga kvar, så bygger sig igelkotten ett bo där.

Vi har börjat odla mer, kanske inte i så stor omfattning som under 1900-talets första hälft, men vi vill gärna har åtminstone en liten kryddodling nära terrassen. Med rätt utformning skulle odlingarna lätt kunna bli större, utan att skötselinsatserna behöver öka nämnvärt.

Visserligen vill barnen gärna ha en gräsmatta att leka på, men ängen är en hållbarare grön yta och som kan användas efter att den blommat över. De gräsytor som inte används för aktivitet kan  lätt omvandlas till blommande ängar.

Vi har börjat bygga större och större trädäck, vilket är en fördel, om det innebär att den stensatta ytan minskar. Det är en stor miljömässig fördel om dagvattnet kan tas omhand på tomten och det görs bäst av gröna ytor. På stenytor rinner en stor del av vattnet bara av och belastar det kommunala dagvattennätet.

Trädgårdsarkitekt Per Christensons miljöprofil

Inlägget Trendspaning: den hållbara trädgården dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Enligt Elmia Garden så har vi tre trädgårdstrender 2019 att se fram emot. Den första kallar de “MOVING WITH NATURE“. där låter vi det naturliga landskapet flytta in i vår trädgårdar, både när det gäller former och växter. Passar bra då man har en naturtomt och gränsen mellan tomt och natur kan suddas ut.

“Tekniken och naturer följer varandra och inspirerar varandra”, anser man, vilket kan innebära att man använder sig av moderna metoder när man odlar i trädgård, på terrass och på balkong. Kanske att gräsmattan får stå tillbaka för gammal teknik, ängen.

Vi använder naturliga material som grovt trä, linne, keramik, lera, sten och ull.

Bland växter märks himalayabjörk, tall, lingon, blåsippa, ljung, ramslök och kungsängslilja.

Den andra trenden kallar Elmia garden “HAPPY GARDENER“. Den vänder sig mer till stadsbon, som kanske bara har en balkong, eller en mycket liten trädgård att odla på. Hen vill känna glädjen att så och plantera, för att sen kunna skörda sina hållbart odlade grönsaker. Kanske man slår sig samman med sina grannar och satsar på att skapa gröna gemensamma ytor.

Materialen är denim, tegel, vintageläder, terrakotta, växtfärgat garn, jute, filt och betong. Och växterna vi använder är äpple, ärtor, chili, prästkrage, vallmo, selleri, solros och haverrot.

Dessa båda trender står ganska nära varandra, skillnaden är egentligen bara att de passar människor i olika livssituationer.

Den tredje trenden “GREEN DECADENCE“, däremot, skiljer sig från de båda andra. Den vänder sig bort från naturen och är mer lyxigt elegant. Här är trädgården tuktad, med buskar klippta i runda och kvadratiska former. Växtvalet är mer dramatisk, med växter som blodbok, hortensia, trädpion, ros, aubergine och kronärtskocka. Vi skapar dramatiska färgkontraster gärna i dunkla färger.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Trädgårdstrender 2019 dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

”Nu vill jag i Jesu Namn undervisa dig helt enkelt att göra bäddar, …” Så inleder Hans Raszmussön Block det åttonde kapitlet i sin bok ”Horticultura Danica – Hvorledes en sirlig och nyttig urtehave i Dannemark kan anrättas, beprydas och vidmakthållas” utgiven i Köpenhamn 1647.

Jag läste boken, för länge sedan, och försökte då att översätta den till någorlunda begriplig svenska, men ändå  bibehålla det ålderdomliga språkbruket. Eftersom den innehöll en detaljerad beskrivning av hur man gör en parterr så beslutade jag mig för att använda den som handbok när jag för ca 15 år sedan anlade en parterr i min egen trädgård. Jag är mycket intresserad av historiska trädgårdar och i synnerhet  trädgårdsmästarens gamla hantverk.

Boken visade sig fungera utmärkt, när jag väl kommit runt de språkliga konstigheterna. Det gick åt väldigt många buxbomplantor, så jag fick plantera parterren lite i etapper, men nu 15 år senare har den växt till sig bra.

För den som är road av att försöka själv, följer här Hans Raszmussön Blocks beskrivning:

Det åttonde kapitlet – Om mönster att göra på bäddarna.

Nu vill jag i JESU Namn undervisa dig helt enkelt, att göra bäddar, på det, du dessbättre kan förstå meningen därpå. När du kommer till ett stycke jord, och vill göra bäddar därpå, då skall du först mäta, om det är fyrkantigt. Är det icke fyrkantigt, då tag något därifrån, på de sidor, som du ser fattas mått. Så igen från det hörn, som du ser A står, intill du kommer som B står, om du kan få fram en bädd. Har du för mycket jord, då gör benen och gångarna bredare, eftersom du ser det bär av till. Mät sidan från B och till C och tag där också fem bäddar. Från C och till D skall du också hava fem bäddar.

Sätt så ditt snöre, och tag först en bädd längs över stycket, mät sedan en gång också längs över stycket, och börja från vilken sida du  vill, till du kommer över hela stycket och på bägge kanterna, så fångar du en sådan uppritning, som denna uppritning dig visar. Och denna uppritning har jag gjort av den orsak, att du dess bättre kan förstå  och veta, hurledes det är satt med delningarna eller bädden. Ty där är många bäddar, som löper hit och dit, ibland över varandra, de skall dock ändå dragas efter snöret, först på alla sidor som det sig bör, och sedan skilja dem åt, som skall skiljas, och sänkas dem som skall sänkas.

Men på det du dess bättre kan förstå detta, då vill jag säga dig i detta näst efterföljande stycke, som dock är den samma uppritning, som dig här utvisas, vad mått du skall ha till var bädd och gång, och hurledes du skall skilja dem åt igen, när du haver uppritat dem. Jag vill också undervisa dig på åtskilliga figurer, så att du kan öva dig själv uti var enskild.

Tag först och gör dig ett mått på din Rissve (trol. kratta?), eller på en måttstock, hur breda du vill ha bäddarna och gångarna och efter hur jorden kan tillåta. Vill du göra bäddar efter denna figur, så tag ditt mått, och mät först en bädd sex kvarter bred och gången tre. Mät sedan från A och till B, så får du fem bäddar och fyra gångar. Är där mer jord över, så lägg något litet till var bädd, som du ser att det kan tåla. Är där för lite, då tag något litet från varje bädd, och eftersom det kan tåla.

Mät så först en bädd, sedan en gång från A intill du når B, sedan från B till C, från C till D, när du det har gjort, tag så din skyffel, kasta de två första bäddarna samman på var sida av hörnet, så får du en hörnbädd, som här visas, kasta sedan en ruta mellan bägge hörnbäddarna. Sedan får du ett kors mitt uti och fyra rutor hos korset, som den förra figuren dig visar.

Vill du ha eller göra sådana bäddar, som denna figur, tag ditt mått, som förut blev sagt, och gör bäddarna sex kvarter breda och gångarna tre. Mät från A till B så får du sex bäddar, men där som jorden är större, då välj dig ett annat stycke, på det att gångarna, så väl som bäddarna icke blir för breda. Men kan du få sex bäddar och gångar från A till B då mätt från B till C, och var aktsam på att göra alla bäddar och gångar lika breda på alla kanterna, på det, det icke bliver skack (skevt?) för dig. Likadant från C till D, från D, till du kommer till A igen.

Är där någonsin jord över, så lägg det vid listerna, det skadar inte, om listerna är icke lika breda i bägge ändar. När du så har mätt, som sagt är, så tag din skyffel, och kasta de två bäddarna i hörnet tillsammans, så får du en sådan bädd. Mellan bägge hörnbäddarna blir två bäddar, kasta dem samman till ett. Likaså näst innanför, får du fyra krokiga bäddar, mitt i får du fem rutor, låt dem hänga samman, som du ser dessa gör. Det görs icke behov, med många ord att tala om bäddarna deras formande.

Men när du uti särdeles och åtskilliga slags mönster bliver undervisad så är det nock. Ty där som jag mött stor vidlyftighet och med många ords beskrivning, ville säga dig, alla omständigheterna härom, och du ville själv icke öva dig i något av det, då var det förgäves.

Därför låt dig nöja med den lilla undervisning du får, och öva dig själv det bästa du kan. Ty all den konst i värden är, är endast en övning.

Inlägget Horticultura Danica dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.