Skånes smultronställen är överfulla av besökare denna sommar. Utlandsresenärerna har stannat hemma och upptäcker sevärda miljöer på närmare håll. Det är ju positivt, men kanske mindre bra i dessa tider att vi trängs.

Det finns naturligtvis en lösning även på det – upptäck dina egna smultronställen! Det finns så mycket mer att se och upptäcka än vad de officiella turistbroscherna beskriver. Det kan vara ett lummigt skogsparti, ett bördigt kulturlandskap eller en porlande bäck. Själv har jag några smultronställen, men de tänker jag inte tala om var de ligger, för jag vill inte trängas med er. Sök era egna vägar, i stället för de redan utstakade. Förmodligen kan ni hitta platser ganska nära er, där ni kan få välgörande naturupplevelser. För inte så länge sedan var även, det nu av besökare överfulla, Stenshuvud, för det stora flertalet ett relativt okänt besöksmål.

Här några bilder från min motionsrunda, i en miljö som motiverar mig att motionera.

Slide 1

Slide 1

Slide 1

Slide 1

Slide 1

Inlägget Egna smultronställen dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Shinrin Yoku i trädgården tänker jag mig är ett sätt att även i trädgården använda de tankar och idéer, som utvecklats i Japan, om skogens och naturens positiva inverkan på vår hälsa.

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om Shinrin Yoku, skogsbad. Det är ju kanske inte alltid som man har tid och möjlighet att ge sig ut i skog och mark. Varför inte låta trädgården vara det stycke natur där man kan återhämta sig från vardagens stress.

Trädäcket utanför vardagsrum och matrum blir mer och mer en förlängning av desamma, vilket är bra, för det stimulerar oss till att vistas mer utomhus. Däremot tycker jag ofta att trädgården i övrigt är dåligt utnyttjad. Kanske av rädsla för att man skapar sig mer trädgårdsarbete än man har tid och lust med. Men det tror jag kan vara feltänkt.

Här är några tips för att åstadkomma en grönare miljö:

Skapa rum

Trädgården kan ha mer eller mindre hög växtlighet, som hjälper till att skapa gröna rum. Trädgården ger då en mer varierade upplevelser, med olika kvalitéer. Arter man kan använda kan var till exempel hassel, häggmispel, aronia, eller bok i form av häck.

Där utrymmet är trångt kan man använda gröna vertikala väggar av spaljéer med klängväxter. Man kan till exempel använda pipranka, kiwi, eller vinranka.

Trädgårdsrummets tak är träden, där man anpassar art efter den yta man disponerar. Några förslag på träd i olika storlek är valnöt, fågelbär, äpple och rönn.

Använd mer utarbetade planteringar nära platser där ni  vistas

Trädäcket kan omges av växtlighet, som skapar en grön vägg, eller övergång mellan uteplatsen och resten av trädgården. Dessa planteringar kan vara en integrerad del av trädäcket och kan  kombineras med infällda planteringslådor i trädäcket. Genom att skapa väldefinierade planteringsytor underlättar man det framtida arbetet med skötseln.

Här är några förslag på växter som antingen sprider sig fort eller har så kraftig bladverk att ogräset aldrig får en chans att etablera sig. Ormbunkar, funkia, murgröna, näva, olika prydnadsgräs, ormöga, vintergröna, skuggröna, kaukasisk förgätmigej, daglilja, och timjan. Det finns naturligt vis fler, detta var bara ett axplock.

Inga bara jordytor

Se till att inte ha några bara jordytor. De är, förutom att de är negativa ur hållbarhetssynpunkt, dessutom arbetskrävande. Om man använder perenner som villigt sprider sig genom sidoskott, så kallade marktäckare, så täcks den bara marken fort.

I buskplanteringar täcker man även marken under buskarna med marktäckare, om buskarna inte har ett nedhängande växtsätt.

Använd få arter

Blanda inte för många arter. Det innebär inte att du ska skapa någon slags monokultur, men att liksom i naturen begränsa och samla arterna. I naturen växer ofta de olika arterna samlade i grupper, som successivt övergår i varandra.

Använd växter som har fler positiva egenskaper än att bara vara vackra.

Det finns fler egenskaper än bara utseendet som är viktiga. Växter som avger en behaglig doft ger ytterligare en dimension i trädgården. Inte sällan lockar doftande växter till sig fjärilar och bin som ökar deras värde. Överhuvudtaget är växter med blommor eller frukter som attraherar insekter och fåglar positivt, både för dig och sett ur miljöperspektiv.

Så ge er ut i vår och skapa lite möjlighet att utöva Shinrin Yoku i trädgården!

Inlägget Shinrin Yoku i trädgården dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

I dessa coronatider får vi inte träffas, så som vi brukar göra. Det innebär däremot inte att vi ska sitta isolerade inomhus. Tvärtom, man kan mycket väl ge sig ut och upptäcka nya miljöer och upplevelser utomhus.

Trädgården

Trädgården är det som jag först och främst tänker på. Man kan använda våren till att vistas i sin trädgård och kanske pyssla om den lite extra. Kanske helt och hållet förnya den. Jag håller just nu på med ett projekt, där vi anlägger en ny trädgård för en person som inte bör utsättas för virus. Jag håller i projektet och ser till att det flyter på, har kontakt med anläggare och grannar. Kontakten med beställare sker via denna webbsida och telefon. Det fungerar faktiskt mycket smidigt.
Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp att planera din trädgård online.

Naturen

Har man ingen egen trädgård så finns det många möjligheter att komma ut och uppleva våren, både i staden och på landet. Här är några förslag på utemiljöer som man kan tillbringa många timmar i.

Besök din stads parker! I Lund har vi t. ex. Solens och skuggans trädgård, i stadsparken.

Många städer har fina naturområden i sin närhet, som dessutom är utvecklade för friluftsliv. Ett exempel är Skrylle – Lunds största natur- och friluftsområde.

Det finns mängder med naturområden, mer eller mindre tillrättalagda för besökare. Ett fint naturområde är Christinehofs ekopark, med slingor i olika längd.

Ett annat förslag, som ligger inte så långt från Christinehof är Kortelshuvud, granne med Stenshuvud.

Eller varför inte vandra på Dörröds fälad, på Romeleåsen.

Slutligen, vandra längs havet, t.ex. längs Havet vid Böste eller på Stranden och sandheden vid Stenshuvud.

Inlägget Coronatider – Ta vara på naturen och trädgården! dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Man rör sig i en varierad natur, förbi “Bergqvistska stenbrottet” i vars botten den lilla Skryllesjön ligger. Tanken var att sjön skulle vara större, men sprickor i berggrunden gjorde att vattnet läckte ut och den planerade badsjön bara “bidde” en damm. Fortsätter vi förbi stenbrottet kommer vi in i Måryds naturreservat. I reservatet ingår Måryds fälad, som förr ägdes av byarna runt Romeleåsen. Det är en kuperad enefälad med både kärr och torrmarker. På Måkullsbacken, som betas av fridfulla kvigor och tjurkalvar, har man en storslagen utsikt över landskapet. Lite längre fram kommer man till “Boijsens dammar”. Dessa anlades av Fritz Boijsen mellan 1939 och 1964, för att användas som fiskedammar. Idag är de omtyckta utflyktsmål och man kan få se signalkräftor och småfisk. I den stora dammen finns det gott om röda näckrosor.

Leden är ganska kuperad med långa nerförs- och uppförssträckor och stundtals med stenblock som går i dagen.

Här kan du läsa mer om Utemiljön och vår hälsa!

Alla inlägg i kategorin Utemiljö och hälsa

Inlägget Skrylle – Lunds största natur- och friluftsområde dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Boende i resursfattiga områden, med dåliga möjligheter till fysisk aktivitet, såsom att motionera, eller ägna sig åt trädgårdsarbete, eller möjlighet till socialt umgänge med andra boende i området, får låg självuppskattad hälsa. Områden med en sådan miljö skapar på sikt en nedåtgående trend där välbärgade personer, eller familjer, lämnar området och resursfattiga flyttar in. Människor som bor i sådana områden blir inte bara fysiskt inaktiva, mår mentalt sämre och känner sig otrygga, de känner sig också mindre motiverade att ta hand om bostadsområdet och de människor de delar det med, det vill säga fortsatt försämring av den fysiska och sociala miljön. Vilket, hittills, i sin tur har lett till ytterligare minskat engagemang hos kommunala och kommersiella krafter. Då får vi de problem som vi har i dag i många bostadsområden i våra storstäder, vars befolkning domineras av resursfattiga människor. En nedåtgående spiral till kriminalitet och vandalism, som är betydligt dyrare för samhället att åtgärda, för att inte tala om allt mänskligt lidande det kostar.

Alternativet hade varit att skapa miljöer där de boende känner sig sedda, där de känner att deras grundläggande behov blir tillgodosedda och där de känner att de kan påverka sin vardag.

En upprustning av dessa områden måste ske i nära samråd med de boende, så att de känner att de har betydelse och kan påverka sin boendemiljö.

Inlägget Utemiljön och vår sociala hälsa dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Solljus, frisk luft, närkontakt med utemiljöer och natur, samt fysisk aktivitet har effekter på äldre och funktionshindrades hälsa. Utevistelse och fysisk aktivitet stärker skelett och muskulatur, motverkar övervikt, förbättrar sömnkvalitet och motverkar depression, oro och ångest.

Förutom tillgång till affärer och service är tillgång till en attraktiv utemiljö på bekvämt avstånd från den egna bostaden en viktig förutsättning för utomhusvistelse och fysisk aktivitet. Det är också viktigt att utemiljö upplevs som trygg och säker. En god social sammanhållning i bostadsområdet har stor betydelse för de äldre och ger högre fysisk aktivitet. Bostadsområden med oroligheter och problem innebär markant högre risk för försämrad rörlighet hos de äldre boende än andra äldre. Isolerade platser utan sittplatser är ett framträdande hinder för utevistelse, särskilt vid ensamma promenader. Förutom social otrygghet är fysiska hinder som ojämnheter, kanter på trottoarer och gator, samt buller, trafik och luftföroreningar faktorer som påverkar viljan till utomhusvistelse.

Utformningen av utemiljön är ofta helt avgörande för om äldre personer kan leva oberoende, med möjlighet till utomhusvistelse, upprätthålla sociala relationer och fysisk aktivitet. Trygghet är den viktigaste faktorn. Andra faktorer som påverkar äldre personers benägenhet för utevistelse är att det finns promenadstråk med sittplatser och att det finns platser där man kan umgås, kanske trädgårdsarbeta i, eller bara vistas i, i lugn och ro. Det ska finnas träd, buskar och blommor som skapar trivsel och som gör det möjligt att följa årstidsväxlingarna. Företeelser som stimulerar sinnena, såsom vatten, vind och fåglar och andra naturljud ökar utemiljöns värde.

Äldre personer tillhör den grupp i samhället som värdesätter naturen allra mest och man har konstaterat en markant ökning av promenadbenägenhet i parker och grönområden för den här gruppen. Potentialen att främja fysisk aktivitet och hälsa och välbefinnande genom friluftsliv och närkontakt med naturen är sannolikt stor. Inte minst finns det en stor potential för behandlingsåtgärder som rör äldre, men för att sådana åtgärder ska bli verklighet krävs det hög tillgång och närhet till parker, grönområden.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Utemiljö för äldre och funktionshindrade dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.