På vik, så heter det faktiskt. Viks ursprungsbefolkning skulle aldrig säga att de är “i Vik”, de är “på Vik”. Viks befolkning försörjde sig ursprungligen huvudsakligen på fiske, men under årtiondena har det successivt minskat. Den sista större fiskebåten ägdes av de tre bröderna Öman. En höst på 70-talet skulle båten tas upp, för att underhållas. Man drog upp den på slipen i Baskemölla. Det visade sig då att båtens botten var genomrutten och att inget kunde göras för att rädda den. Gubbarna Öman lade fisket på hyllan och gick i pension.
Deras hus har idag, liksom så många andras, blivit övertagna av “staboar”, som har charmats av de genuina, enkla, miljöerna, som var fiskarbefolkningens vardag. En vardag dit även klipporna och stränderna hörde och naturligtvis det ständigt föränderliga havet, som gav dem mat för dagen.
