Träd i min trädgård – del 3

Dags för tredje delen om mina träd, som jag planterat i min trädgård.

Vi börjar med Ginkgo biloba, ginkgo som ibland kallas för ett ”levande fossil”, eftersom den levt oförändrad i 200 miljoner år. Under tertiärtiden fanns ginkgoarter på hela norra halvklotet, ända uppe på Grönland. Familjen var rikast representerad under trias och jura, då det fanns en  mängd olika arter i  stora delar av världen. Efter hand minskade antalet arter och i dag är Ginkgo biloba den ända överlevande arten. Den påträffas vildväxande enbart i  sydöstra Kina. Den har länge odlats i östra Asien och har där betraktats som ett heligt träd.

Även om ginkgons ”blad” liknar just blad, så hör trädet till barrträden, vilket man kan se om man närmare studerar ”bladet”, dess nervstruktur är nämligen samma uppbyggnad som ett barrs. Dess närmaste släktingar är kottepalmerna.

Omkring 1730 kom de första exemplaren till Europa och var då naturligtvis en botanisk kuriositet, men kan idag ses i parker och även privata trädgårdar.

De vackra solfjäderformade bladen har gröna nerver som strålar ut från basen. Den har hon- och hanblommor på skilda träd, varav hanträd är de vanligast odlade. De brunaktiga hanhängena är omkring 7 cm långa. Honblomman har ett långt, tunt skaft och två fröämnen, varav endast det ena vanligen mognar. De runda, illaluktande frukterna är omkring 2 cm i diameter.

Ginko biloba, ginko
Ginko biloba, ginko

Mitt tulpanträd, Liriodendron tulipifera, blommade för första gången i år, faktiskt tidigare än vad jag vågade hoppas på, när jag planterade det för ca 17 år sedan.

Även tulpanträdet är mycket gammalt, om än inte lika gammal som ginkgon. Fossil från krita (65-140 miljoner år) har hittats i Nordamerika och i Europa finns lämningar av trädet från tertiär (1.65-65 miljoner år). Bara två arter av släktet har överlevt till i dag, Liriodendron tulipifera från Nordamerika och Liriodendron chinense från Kina.

De första tulpanträden introducerades i Europa, närmare bestämt i England, omkring 1650 och ett av de första träden planterades i biskop Comtons trädgård i Fulham. Dessa träd infördes från östra Nordamerika, där det som sagt är inhemskt, från Massachusetts till Wisconsin och söderut till Florida och Mississippi.

Det är blomman som har gett tulpanträdet dets namn. Den liknar till formen en tulpan med gulgrön och orange färg, i strimmor. Trädet är treflikiga blad och blir upp mot 60 meter högt.

Liriodendron tulipifera, tulpanträd
Liriodendron tulipifera, tulpanträd

Det är dags för dem. Löven från Cercidiphyllum japonicum, katsura, att dofta nybakade pepparkakor. De nyfallna löven luktar nämligen så under några timmar efter att de fallit och ligger på marken under trädet.

Katsuran kommer från Japan och Kina. Den fördes från Japan till Europa 1865, medan den kinesiska varieteten upptäcktes omkring 1910. Det är stora träd, man har funnit träd som har en  omkrets närmare 16 m och individer som var mer än 40 meter högt. I Sverige blir det knappt mer än 8-10 meter högt.

Katsuran blommar med rosa blommor på stammen och de grova grenarna tidigt på våren, långt innan lövsprickningen.

Den vill ha humusrik och fuktighetshållande jord och det är viktigt med vattning under de första åren efter plantering. Annars får man känna kakdoften mycket tidigare än avsett.

Cercidiphyllum japonicum, katsura
Cercidiphyllum japonicum, katsura