Jag gjorde, under förra året, en resa till Stralsund, på andra sidan Östersjön. Staden intresserade mig dels för att den har kvar en del av sina gamla medeltida byggnader, men framförallt för att dess centrum har kvar sin gamla struktur, både från medeltiden och renässansen.
Jag skulle tro att den norra delen av staden, kring Alte Markt, är den äldsta delen. Bortsett från att torgets namn bekräftar det, så avslöjas det av gatornas sträckning.
Den södra delen kring Neuer Markt präglas i allmänhet av renässansens rätlinjiga gatunät, med raka gator och med regelbundet arrangerade gatukorsningar.
Den norra delen däremot har oftast mer oregelbundna gator och har fått sin plan genom att gatorna och kvarteren successivt byggts ut och att man hela tiden försökt komma så nära marknaden/torget och kyrkan som möjligt. Gatorna är ofta inte raka, de går som ”ringleder” kring torget och gatukorsningar verkar tillfälliga och är ofta asymmetriska. Planlösningen gjorde dessutom att man hade snabb förbindelse med hamnen, som var lika viktig som torget i denna handelsstad, samtidigt som man var skyddad från havets vindar. Det finns inga raka stråk genom denna del av staden, där vinden har fritt spelrum.
Detta medeltida sätt att ordna en stad gör gaturummet mer varierat och begränsat till sin volym. De krökta gatorna gör att man från en punkt bara kan uppleva en mycket begränsad del av gatan. Till skillnad från en rätlinjig gata, där man ser hela gatan, måste man vara aktiv och röra dig framåt för att ta del av vad miljön har att erbjuda. Gatukorsningarnas oregelbundna placering och asymmetriska utseende, begränsar även de hur mycket man från en given punkt kan se. Det sluter gaturummet, samtidigt som det inbjuder till nya upptäckter i staden.
