Actinidia chinensis, kiwi är en av de växter som ingår i min serie artiklar om växter som ligger rätt i tiden. Det handlar om växter som bidrar till en hållbar trädgård där ditt miljöavtryck blir så litet som möjligt. Din trädgård kanske till och med bidrar med något positivt för miljön. De har dessutom fördelen att de är lätta att odla, med minimal skötsel.
Actinidia chinensis, kiwi, zon I-I, 3-4 meter hög, härstammar från Kina och då frukten påminner om ett krusbär så kallades den i västerlandet för kinesiska krusbär. Kiwi är har inte funnits speciellt länge i Sverige, först på 1980-talet började den säljas i butikerna här. Med början 1904, då Mary Isabel Fraser tog med sig frön från Kina, har man i Nya Zeeland, förädlat frukten så att den är kommersiellt gångbar och gav tillräckligt stora skördar. Man ville ge den ett annat namn och efter en namntävling kom man fram till namnet “kiwi”, inspirerat av att Nyzeeländarna själva kallas kiwis och för att frukten har likheter med kiwifågeln.
Kiwi kan användas i sallader och på tårtor och i desserter. Frukten kan användas till att möra kött eftersom den innehåller ett enzym, actinidin, som verkar nedbrytande på protein. Actinidin är en del överkänsliga mot och kan således orsaka allergiska reaktioner.
Kiwi är en klätterväxt, som i de sydligare delarna av landet kan odlas utomhus, spaljerade mot en vägg. Den får stora blad som är grovt håriga, liksom årsskotten. Frukterna mognar sent i november. Sorterna ‘Jenny’ och ‘Boskoop’ är självfertila, det vill säga utvecklar båda han- och honblommor på samma planta.
