Rubus subg. Rubus, björnbär, är en av de växter som ingår i min serie artiklar om växter som ligger rätt i tiden. Det handlar om växter som bidrar till en hållbar trädgård där ditt miljöavtryck blir så litet som möjligt. Din trädgård kanske till och med bidrar med något positivt för miljön. De har dessutom fördelen att de är lätta att odla, med minimal skötsel.
Björnbär är en av de växter som flest pollinerande insekter, bin, humlor, fjärilar, flugor, och skalbaggar, gillar att besöka. Björnbärsblommorna innehåller väldigt mycket av både nektar och pollen. I helgen som gick, då jag plockade de första mogna bären, ca 3 liter, upptäckte jag att även myrorna gillar björnbären, framför allt de övermogna, som börjat bli lite mosiga.
Björnbär är egentligen ett samlingsnamn för en grupp med många liknande underarter och korsningar inom familjen Rosaceae, släktet Rubus och hör till de mest svårtskilda i vår flora. Odlade sorter är dessutom ofta hybrider av olika arter. Däremot har man tidigare betraktat björnbär som en enda art, vilken kallades Rubus fruticosus.
Flera av de vanliga sorterna klarar sig bara upp till zon II-III innan årsskotten fryser bort, men den finns härdigare sorter såsom Rubus allhegiensis, sammetsbjörnbär, eller sibiriskt björnbär, som klarar sig ända upp i zon VI. Björnbär förekommer vanligen i södra Sveriges kusttrakter.
Björnbärsplantan skickar varje år upp nya bågformade rankor, som lever i två år. Blommorna och bären kommer på de nya rankorna först under det andra året, varefter de dör. På vilda björnbär är rankorna mycket taggiga, men det finns flera förädlade former som har få eller inga taggar.
Björnbäret trivs bäst på varma och soliga platser och behöver ett milt och jämnt klimat. Under helgens plockande tyckte jag dock att bären blev lite större och tidigare mogna i vandrande skugga, kanske beroende på att vattentillgången där kan ha varit rikligare och jämnare.
Några björnbär för trädgården:
Black Satin, zon I-III är en bra taggfri sort, som ger goda skördar i slutet av september.
Thornless Evergreen, zon I-III, en kraftigt växande sort som får stora, goda, bär som mogan lite tidigare, kring augusti-september. Den är taggfri, men kan skjuta taggiga rotskott, vilka måste avlägsnas. Det vintergröna bladverket är finflikigt och dekorativt.
Gillar du vad du läser?
Registrera dig och få nya inlägg i trädgårdsarkitektens blogg via E-post, helt kostnadsfritt.
Din e-postadress kommer inte att lämnas ut till tredje part och du kan när som helst avbryta din prenumeration.
Fyll bara i din e-postadress i rutan nedanför och klicka på REGISTRERA.
