Artikeln ingår i en serie inlägg som handlar om trädgårdsarkitektens tankar kring trädgård, utemiljöer och arbetet som trädgårdsarkitekt.
Vad tänker du om framtidens trädgård?
Det har hänt mycket under de senast 20, 30 åren. Generellt blir tomterna vid nyproduktion mindre, vilket minskar möjligheterna att excellera i trädgårdsanläggningar. Även om intresset för trädgård inte har minskat så har tiden man kan, eller vill, lägga ner i trädgården minskat. Den tid man är i trädgården vill man vara där för att njuta av den, inte för att underhålla den. Dessutom har kunskaperna om det levande minskat. Det som var naturligt för två generationer sedan och som man fick lära sig i skolträdgården, är nu ett mysterium för många. Det kan hända att kunskaperna kan återkomma i och med trender som t. ex. stadsodling, beroende på hur långlivade de blir.
Egentligen är jag tveksam till villabebyggelsen, på små frimärken till tomter. Det hade paradoxalt nog varit bättre med ännu mindre tomter, men med i stället stora gemensamma ytor, som skulle kunna ge betydligt större möjligheter till ett aktivt utomhusliv.
Det kan verka som om jag sågar i egen gren, men vore det inte bättre att vi byggde på höjden, med terrasser och odlingslådor, t. ex. som Il Bosco Verticale i Milano? Kombinerat med stora gemensamma grönområden. Då hade vi dessutom sparat värdefull åkermark.
