I dessa coronatider får vi inte träffas, så som vi brukar göra. Det innebär däremot inte att vi ska sitta isolerade inomhus. Tvärtom, man kan mycket väl ge sig ut och upptäcka nya miljöer och upplevelser utomhus.

Trädgården

Trädgården är det som jag först och främst tänker på. Man kan använda våren till att vistas i sin trädgård och kanske pyssla om den lite extra. Kanske helt och hållet förnya den. Jag håller just nu på med ett projekt, där vi anlägger en ny trädgård för en person som inte bör utsättas för virus. Jag håller i projektet och ser till att det flyter på, har kontakt med anläggare och grannar. Kontakten med beställare sker via denna webbsida och telefon. Det fungerar faktiskt mycket smidigt.
Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp att planera din trädgård online.

Naturen

Har man ingen egen trädgård så finns det många möjligheter att komma ut och uppleva våren, både i staden och på landet. Här är några förslag på utemiljöer som man kan tillbringa många timmar i.

Besök din stads parker! I Lund har vi t. ex. Solens och skuggans trädgård, i stadsparken.

Många städer har fina naturområden i sin närhet, som dessutom är utvecklade för friluftsliv. Ett exempel är Skrylle – Lunds största natur- och friluftsområde.

Det finns mängder med naturområden, mer eller mindre tillrättalagda för besökare. Ett fint naturområde är Christinehofs ekopark, med slingor i olika längd.

Ett annat förslag, som ligger inte så långt från Christinehof är Kortelshuvud, granne med Stenshuvud.

Eller varför inte vandra på Dörröds fälad, på Romeleåsen.

Slutligen, vandra längs havet, t.ex. längs Havet vid Böste eller på Stranden och sandheden vid Stenshuvud.

Inlägget Coronatider – Ta vara på naturen och trädgården! dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Man rör sig i en varierad natur, förbi “Bergqvistska stenbrottet” i vars botten den lilla Skryllesjön ligger. Tanken var att sjön skulle vara större, men sprickor i berggrunden gjorde att vattnet läckte ut och den planerade badsjön bara “bidde” en damm. Fortsätter vi förbi stenbrottet kommer vi in i Måryds naturreservat. I reservatet ingår Måryds fälad, som förr ägdes av byarna runt Romeleåsen. Det är en kuperad enefälad med både kärr och torrmarker. På Måkullsbacken, som betas av fridfulla kvigor och tjurkalvar, har man en storslagen utsikt över landskapet. Lite längre fram kommer man till “Boijsens dammar”. Dessa anlades av Fritz Boijsen mellan 1939 och 1964, för att användas som fiskedammar. Idag är de omtyckta utflyktsmål och man kan få se signalkräftor och småfisk. I den stora dammen finns det gott om röda näckrosor.

Leden är ganska kuperad med långa nerförs- och uppförssträckor och stundtals med stenblock som går i dagen.

Här kan du läsa mer om Utemiljön och vår hälsa!

Alla inlägg i kategorin Utemiljö och hälsa

Inlägget Skrylle – Lunds största natur- och friluftsområde dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Alldeles söder om Marbella old city ligger Alameda Park, omgiven av det brusande stadslivet. Inne i parken finner du en stunds vila från buller och jäkt och inte minst från värmen. Hit söker sig marbellabor och turister, för att träffas, för att sitta ner och prata eller bara i lugn och ro läsa tidningen. Barnen kan åka karusell och leka, skyddade från den häftiga trafiken.

Alameda Park anlades på 1700-talet och var då mycket större än vad den är idag, hela 20 000 m2, men behovet av mark för bostäder, m.m. har gjort att parken krympt och är idag relativt liten.

Fontänen i parkens centrum, klädd med kakel, finns fortfarande kvar från tiden när parken anlades, liksom de typiska Andalusiska sittbänkarna, även de klädda med kakel. Parken är regelbunden med kvarter längs en mittgång, belagd med marmor. I parken har man planterat en mängd olika växter, inte minst arter ur Ficussläktet, bland annat ett praktfullt exemplar av Ficus lyrata, fiolfikus. Här finns också olika arter ur Pinussläktet och naturligtvis palmer, banan, yucca, änglabasun och hibiskus. En del växter känner jag igen, men en del har jag ingen aning om vad det är.

Luften här inne är sval och behaglig och för en turist är det avkopplande att strosa runt, titta på växter och titta på människor, kanske inbegripna i förtroligt samtal.

Efter en stunds avkoppling är man redo att ge sig ut i stan igen, varför inte med en hästdroska, som stannar intill parken.

Här ligger Alameda Park!

Inlägget Alameda Park i Marbella, Spanien dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Mellan Genarp och Veberöd, uppe på Romeleåsen, ligger Dörröds fälad. Alldeles väster om naturreservatet passerar Skåneleden. Dörröds fälad är ett kuperat landskap med gott om ek och hassel.

Området var täckt med lövskog fram till medeltidens slut, då man började hugga ner skogen. Marken började så småningom att användas som gemensam betesmark. Ordet fälad kommer från danskan och betyder just gemensam. Området utvecklades, på grund av betestrycket, efter hand till en enefälad. Vid början på 1900-talet minskade djurhållningen, med minskat betestryck som följd, vilket resulterade i att fäladsmarkerna började växa igen. Framförallt hassel dominerade. I början på 1980 talet röjde man delar av området. Hassellunden fick då vara kvar och därmed gynnades den sällsynta hasselmusen. Den har dock inte synts till sedan 2010, så det är osäkert om den finns kvar. Flera bäckraviner skär ner i sluttningen på Romeleåsen och skapar en dramatisk topografi. Floran i betesmarken består främst av mindre näringskrävande arter, typiskt för en urbergsrygg. På de torra höjderna växer arter som ljung, brakved och backsippor och i takt med att moränen blir djupare och fuktigare i sluttningarna blir en annan vegetation vanligare, med buskstjärnblomma och skogsviol.

Närmaste parkering ligger 200 meter norr om reservatet, på samma väg som leder till Kullatorpet. Ta med picknickkorg att avnjuta i en varierande miljö med öppen fäladsmark och lummiga hassellundar.

Inlägget Dörröds fälad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Efter hand som svenska arkitekter, under 16- och 1700-talen reste ut i Europa, framförallt till Frankrike och Italien, så kom den franska arkitekturen att alltmer bli förebild vid anläggandet av slott och trädgårdar här i Sverige. Det blev den franska slottsarkitekturen som satte sin prägel, med en huvudbyggnad, “corps-de-logi” och två symmetriska flyglar med hörnpaviljonger. Byggnaderna omgav på tre sidor en öppen gård, “cour d’honneur”. Slottet och dess cour d’honneur placerades gärna högt på en terrass, som man nådde via en central tvåarmad trappa. Var det möjligt lade man gärna slottsanläggningen vid en sjö, med pirar, båtbryggor eller en halvcirkelformad hamnbassäng, så kallad “sjögård”. I huvudbyggnadens mitt låg salongen, som bildade utgångspunkt för trädgårdens mittaxel, som inte slutade förrän vid horisonten.

Drottningholms arkitekter

Enligt denna princip byggdes även Drottningholm, en slottsanläggning som fanns redan på Johan III tid, men i mycket mindre skala. Det Drottningholm man kan se i dag började uppföras på riksänkedrottningen Hedvig Eleonoras initiativ. Hon hade erhållit Drottningholm som änkesäte efter sin gemåls, Karl X Gustavs, död. Nicodemus Tessin d ä påbörjade anläggningen av det nya slottet och trädgården 1662. Den trädgårdsanläggning var ganska gammalmodig och hade mycket av renässansträdgårdens drag. Den modernaste delen var troligen broderiparterren, som hade som förebild broderiparterren vid Vaux-le-Vicomte, i Frankrike. Hur långt Tessin d ä han utföra sina arbeten innan han dog är oklart, men projektet övertogs av han son Nicodemus Tessin den d y. Det gör han efter hemkomsten från sin studieresa i Frankrike 1680 och naturligtvis inför han de idéer han uppfångat där. Han drar upp en ny generalplan präglad av den store Le Notres trädgårdstankar, med en poängtering av det klara perspektivet.

Parterrerna

Mitt för slottet ligger broderiparterren, som består av ett fantasifullt mönster uppbyggt av låga häckar av buxbom. Mönstret är inramat med raka rabatter, med bland annat formklippta träd av gran, en, syren, och liguster. Broderiparterren övergår i den så kallade vattenparterren, som var uppbyggd av bassänger med fontäner, omgivna av släta gräsytor, med förebild från trädgården vid Chantilly. Denna parterr domineras av Herkulesfontänen placerad i mittaxeln, som en blickpunkt, en punkt som hejdar ögat och ger stadga. Fontänen föreställer Herkules med draken, hydran. Herkules var en grekisk halvgud, son till Zeus och Alkmene. Han är den grekiska mytologins främsta hjälte och är känd för sina tolv storverk. Ett av dessa storverk var när han betvingade den månghövdade hydran i Lernaträsket. Det är detta storverk som skildras i Herkulesfontänen. Vid fontänens bas står de fyra årstiderna, i form av fyra kvinnogestalter. De är ett av många exempel på hur de svenska slottsträdgårdarna försågs med konstnärlig utsmyckning, i det att de mindre brunnsfigurerna – kvinna med spegel och kvinna med gås – togs av svenskarna, som krigsbyte från Wallensteins palats i Prag, och Ceres och Venus togs 1659 från Fredriksborgs slott, i Danmark. Vattenparterren avslutas med vattenkaskaden, inspirerad av italienska kaskader, som den vid Villa d’Este.

Boskéerna

På terrassen ovanför vattenkaskaden tar boskéerna vid och sluter, i väster, på så sätt det rum som parterrerna bildar. Boskéerna är fem stycken, två på var sida om mittaxeln och den avslutande boskéen “Stjärnan”. De båda boskéerna närmast kaskaderna var kopior av “Trois Fontaines” och “Theatre d’Eau” vid Versailles. Dessa han aldrig fullbordas under Hedvig Eleonoras tid, utan bestod mest av gräsplaner inramade av dubbla häckrader.

Alléerna

I trädgårdens längdriktning, det vill säga norr och söder om parterren, sluts trädgårdsrummet av dubbla alléer. Dessa alléer understryker dessutom trädgården utdragna längdperspektiv.

I det vattensjuka området norr om denna trädgård, där Gustav III senare anlade sin landskapspark, hade man tänkt sig en stor spegeldamm, men de stora kostnaderna och de tekniska problemen begränsade dess utförande.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Drottningholm dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

En trend idag är den hållbara trädgården, där vår miljöpåverkan blir så liten som möjligt och där vi gynnar den biologiska mångfalden. Det började så smått för många år sedan, då fler och fler slutade att använda gifter i trädgården.

Nu fortsätter utvecklingen, med bland annat växtvalet. Vi använder gärna växter som gynnar pollinerande insekter, som humlor, bin och fjärilar. Val av träd och buskar kan gynna fågellivet i trädgården, som  exempel kan nämnas rönn och bukettapel, som vars kvarsittande frukter uppskattas av fåglarna på vintern. Vi kan dessutom välja buskar med för oss ätliga bär, som vinbär och krusbär, i stället för enbart prydnadsbuskar.

Vi skulle kunna gynna igelkottarna ännu mer, om vi inte var så flitiga att städa trädgården inför vintern. Låt lövhögar ligga kvar, så bygger sig igelkotten ett bo där.

Vi har börjat odla mer, kanske inte i så stor omfattning som under 1900-talets första hälft, men vi vill gärna har åtminstone en liten kryddodling nära terrassen. Med rätt utformning skulle odlingarna lätt kunna bli större, utan att skötselinsatserna behöver öka nämnvärt.

Visserligen vill barnen gärna ha en gräsmatta att leka på, men ängen är en hållbarare grön yta och som kan användas efter att den blommat över. De gräsytor som inte används för aktivitet kan  lätt omvandlas till blommande ängar.

Vi har börjat bygga större och större trädäck, vilket är en fördel, om det innebär att den stensatta ytan minskar. Det är en stor miljömässig fördel om dagvattnet kan tas omhand på tomten och det görs bäst av gröna ytor. På stenytor rinner en stor del av vattnet bara av och belastar det kommunala dagvattennätet.

Trädgårdsarkitekt Per Christensons miljöprofil

Inlägget Trendspaning: den hållbara trädgården dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

De flesta som besöker Stenshuvud kommer via landsvägen. En roligare väg är att gå längs havet från den gamla fiskebyn Vik. Det blir en mer dramatisk upplevelse, längs den smala strandremsan, där havets vågor kastar sig framför ens fötter. Strandens utseende varierar ständigt år från år. Ibland består strandkanten av rundslipade stenar ibland av silkeslen sand, och man  kan se hur höststormarna tagit tag i backarna ovanför stranden och dragit ner träd i havet. Ju närmare man kommer Stenshuvud ju mer folk är det på stranden under sommarhalvåret, men nu på vintern ligger stranden nästan tom.

Man  korsar två vattendrag på vägen, Rörums södra å och Rörums norra å och man kommer även förbi byn Knäbäckshusen, innan man  kommer fram till sandheden söder om  Stenshuvud. Sandheden ingår som en  del i Stenshuvud nationalpark.

Sandheden är unik med ett mycket speciellt utseende, med mark som bara består av sand, täckt av lågt gräs, utom på de ställen där berget går i dagen. Nästan bara enar växer här. Under sommarhalvåret kan  man finna backsippa, borsttåtel och stor sandlilja. Då häckar här även fältpiplärkan. Vid denna årstiden ser man mest spåren efter alla kaniner som bor här.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Stranden och sandheden vid Stenshuvud dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Solljus, frisk luft, närkontakt med utemiljöer och natur, samt fysisk aktivitet har effekter på äldre och funktionshindrades hälsa. Utevistelse och fysisk aktivitet stärker skelett och muskulatur, motverkar övervikt, förbättrar sömnkvalitet och motverkar depression, oro och ångest.

Förutom tillgång till affärer och service är tillgång till en attraktiv utemiljö på bekvämt avstånd från den egna bostaden en viktig förutsättning för utomhusvistelse och fysisk aktivitet. Det är också viktigt att utemiljö upplevs som trygg och säker. En god social sammanhållning i bostadsområdet har stor betydelse för de äldre och ger högre fysisk aktivitet. Bostadsområden med oroligheter och problem innebär markant högre risk för försämrad rörlighet hos de äldre boende än andra äldre. Isolerade platser utan sittplatser är ett framträdande hinder för utevistelse, särskilt vid ensamma promenader. Förutom social otrygghet är fysiska hinder som ojämnheter, kanter på trottoarer och gator, samt buller, trafik och luftföroreningar faktorer som påverkar viljan till utomhusvistelse.

Utformningen av utemiljön är ofta helt avgörande för om äldre personer kan leva oberoende, med möjlighet till utomhusvistelse, upprätthålla sociala relationer och fysisk aktivitet. Trygghet är den viktigaste faktorn. Andra faktorer som påverkar äldre personers benägenhet för utevistelse är att det finns promenadstråk med sittplatser och att det finns platser där man kan umgås, kanske trädgårdsarbeta i, eller bara vistas i, i lugn och ro. Det ska finnas träd, buskar och blommor som skapar trivsel och som gör det möjligt att följa årstidsväxlingarna. Företeelser som stimulerar sinnena, såsom vatten, vind och fåglar och andra naturljud ökar utemiljöns värde.

Äldre personer tillhör den grupp i samhället som värdesätter naturen allra mest och man har konstaterat en markant ökning av promenadbenägenhet i parker och grönområden för den här gruppen. Potentialen att främja fysisk aktivitet och hälsa och välbefinnande genom friluftsliv och närkontakt med naturen är sannolikt stor. Inte minst finns det en stor potential för behandlingsåtgärder som rör äldre, men för att sådana åtgärder ska bli verklighet krävs det hög tillgång och närhet till parker, grönområden.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Utemiljö för äldre och funktionshindrade dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Parker och grönområden är viktiga inslag i byggd miljö. Bland annat är de viktiga för att förbättra tätortens form, bevara naturliga miljöer och den biologiska mångfalden, erbjuda naturupplevelser för stadsbor, minska den skadliga effekten av luftföroreningar samt främja ekonomisk utveckling. Grönområden är viktiga platser för närkontakt med naturen, och för många som bor i storstäder är en park inte sällan den enda platsen där sådana kontakter sker över huvud taget. Man har även lyft fram parkers och grönområdens betydelse för fysisk aktivitet, rekreation, friluftsliv och aktiv transport.

Det finns bevis för en lång rad hälsoeffekter, däribland att tillgång till gröna ytor och natur kan minska kriminalitet, främja mentalt välbefinnande, minska stress, stärka immunförsvaret, öka produktivitet, främja läkningsprocessen hos psykiatripatienter och andra patienter och att den sannolikt är en essentiell faktor för mänsklig utveckling, hälsa och välbefinnande på lång sikt. Äldre som vistas i parker i tätortsmiljöer får generellt sett förbättrat humör, lägre nivå av oro/ängslan och nedstämdhet samt lägre nivå av stress. Ju längre parkvistelse, desto lägre nivå av negativ stress. En park med naturliga inslag och skogsvegetation upplevs som mer naturskön och attraktiv, men samtidigt krävs god sikt för att höja tryggheten. Studier har exempelvis funnit ett antal mentala, känslomässiga hälsovinster och ökat välbefinnande av att ha naturutsikt från sitt fönster. Bostadsområdets utformning har stor betydelse för de boendes hälsa och för förutsättningarna för olika former av fysisk aktivitet, eftersom bostadens närmiljö är den mest populära platsen för motion och rekreation.

En viktig aspekt av bostadsområdets utformning är hur pass promenadvänligt området är eller upplevs vara. Människor i promenadvänliga områden tar i genomsnitt en till två promenader mer i veckan jämfört med invånare i mer ”promenadfientliga” områden, vilket motsvarar 15–30 minuter mer fysisk aktivitet i veckan. Forskning visar att så gott som alla boende regelbundet använder en attraktiv park eller liknande grönområde om den är belägen inom 200 meter från hemmet.

Estetiska egenskaper i närområdet är mycket viktiga för viljan att röra på sig, framför allt när det gäller fysisk aktivitet för rekreation och motion på fritiden. En miljö som upplevs som estetisk och attraktiv har visat sig ha ett samband med fysisk aktivitet.

Forskning på användning av parker anger att ett antal egenskaper i deras utformning spelar roll, däribland mängd och form av vegetation, förekomst av intressanta och slingrande stråk, lugna platser för återhämtning och läsning, god information och skyltning, samt hög trygghetskänsla.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Utemiljön och vår hälsa dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.