Utemiljön och vår hälsa

Utformningen av våra städer och landskap, minskade fysiska krav i arbetslivet och dagens teknik har skapat ett samhälle som ofta motverkar fysisk aktivitet och främjar en stillasittande livsstil. Samhällets informations- och individinriktade insatser för att öka den fysiska aktiviteten har inte lyckats vända denna trend. Därför har fler och fler forskare, samhällsplanerare, politiker med flera insett betydelsen av den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet och behovet av miljöer som underlättar en fysiskt aktiv livsstil. Insatser som förbättrar den byggda miljön för fysisk aktivitet har större potential att påverka den långsiktiga utvecklingen. De har också bättre förutsättningar att nå en större andel av befolkningen och är ett mer realistiskt alternativ för att främja rörelse hos de minst aktiva samhällsgrupperna jämfört med insatser som handlar om att informera och sprida fakta till individen.

Parker och grönområden är viktiga inslag i byggd miljö. Bland annat är de viktiga för att förbättra tätortens form, bevara naturliga miljöer och den biologiska mångfalden, erbjuda naturupplevelser för stadsbor, minska den skadliga effekten av luftföroreningar samt främja ekonomisk utveckling. Grönområden är viktiga platser för närkontakt med naturen, och för många som bor i storstäder är en park inte sällan den enda platsen där sådana kontakter sker över huvud taget. Man har även lyft fram parkers och grönområdens betydelse för fysisk aktivitet, rekreation, friluftsliv och aktiv transport.

Utemiljön och vår hälsa, skogsmiljö

Det finns bevis för en lång rad hälsoeffekter, däribland att tillgång till gröna ytor och natur kan minska kriminalitet, främja mentalt välbefinnande, minska stress, stärka immunförsvaret, öka produktivitet, främja läkningsprocessen hos psykiatripatienter och andra patienter och att den sannolikt är en essentiell faktor för mänsklig utveckling, hälsa och välbefinnande på lång sikt. Äldre som vistas i parker i tätortsmiljöer får generellt sett förbättrat humör, lägre nivå av oro/ängslan och nedstämdhet samt lägre nivå av stress. Ju längre parkvistelse, desto lägre nivå av negativ stress. En park med naturliga inslag och skogsvegetation upplevs som mer naturskön och attraktiv, men samtidigt krävs god sikt för att höja tryggheten. Studier har exempelvis funnit ett antal mentala, känslomässiga hälsovinster och ökat välbefinnande av att ha naturutsikt från sitt fönster. Bostadsområdets utformning har stor betydelse för de boendes hälsa och för förutsättningarna för olika former av fysisk aktivitet, eftersom bostadens närmiljö är den mest populära platsen för motion och rekreation.

En viktig aspekt av bostadsområdets utformning är hur pass promenadvänligt området är eller upplevs vara. Människor i promenadvänliga områden tar i genomsnitt en till två promenader mer i veckan jämfört med invånare i mer ”promenadfientliga” områden, vilket motsvarar 15–30 minuter mer fysisk aktivitet i veckan. Forskning visar att så gott som alla boende regelbundet använder en attraktiv park eller liknande grönområde om den är belägen inom 200 meter från hemmet.

Estetiska egenskaper i närområdet är mycket viktiga för viljan att röra på sig, framför allt när det gäller fysisk aktivitet för rekreation och motion på fritiden. En miljö som upplevs som estetisk och attraktiv har visat sig ha ett samband med fysisk aktivitet.

Forskning på användning av parker anger att ett antal egenskaper i deras utformning spelar roll, däribland mängd och form av vegetation, förekomst av intressanta och slingrande stråk, lugna platser för återhämtning och läsning, god information och skyltning, samt hög trygghetskänsla.

Scroll Up