Utemiljön och barn

 

Stillasittandet hos barn ökar, även om den andel som tränar och motionerar ökar hos barn med socioekonomiskt stark bakgrund och med välutbildade föräldrar. Det finns generellt en trend mot minskande fysisk aktivitet, som även gäller barn och ungdomar, speciellt i tonåren. Barns behov av att kunna leka utomhus har försummats av de som direkt, eller indirekt, påverkar barns vardag. De har även underskattat utemiljöns betydelse för barns utveckling och mognad. På 1960- och 70-talen, under barnomsorgens utbyggnad, sågs barns behov av attraktiva utemiljöer som en viktig del i samhällsplaneringen, t.ex. på bostads- och förskolegårdar, men idag är det inte ovanligt att förskolor saknar egen gård. Egentligen borde lekplatser och lekparker ses som självklara, men många lekplatser i Sverige är idag slitna och undermåliga och i stort behov av att förnyas. Denna försummelse är en av orsakerna till att barns tid utomhus har minskat de senaste decennierna.

Studier har visat att barn är mer fysiskt aktiva utomhus än inomhus, speciellt om det finns tillgång till trygga och säkra platser för lek, rörelse och aktivitet. Det ska understrykas att barns och ungdomars behov av lek och rörelse inte enbart tillgodoses genom lekplatsen, skolgården eller parken. Barns aktiviteter är ofta ostrukturerade och spontana och äger rum på många olika platser och på många olika sätt. Barn har ett stor behov av att upptäcka sitt bostadsområde och närområdet kring bostaden är en mycket viktig uppväxtmiljö för barn och deras aktivitetsmönster. Med stigande ålder utökas det område i vilket barnet rör sig, till sin stad och sin bygd.

Utemiljön och barn
Utemiljön och barn

Att det finns tillgång till lekplatser och andra utemiljöer, som stödjer utevistelse, i närheten av bostaden borde vara en självklarhet, men det har visat sig att barn ofta har längre avstånd till en lekyta från sitt hem, än vad bilisten har till sin parkerade bil.

Barn är mer fysiskt aktiva på gårdar som har träd och buskar och som har en oregelbunden, kuperad terräng. Barn på sådana gårdar har visat sig vara 20 procent mer aktiva, jämfört med de gårdar som var sämre ur rörelsesynpunkt. De utemiljöer som stimulerade fysiks aktivitet gav dessutom bättre skydd mot solens UV-strålning.

En utemiljö med lekredskap som kan tillgodose ett sort antal olika aktiviteter ökar barnens sociala och fysiska färdighet. En sådan miljö tillgodoser barnens strategier för lek och sociala interaktion, samt skapar förutsättningar för att öva grovmotoriken. Man har även observerat att barn tillbringar mer tid i en miljö som fått behålla sin naturliga terräng med backar, jämfört med en plattare och mer anlagd miljö. En studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att barn som hade tillgång till en förskolegård med inslag av natur och där barnen var ute under en stor del av dagen hade bättre motorik, bättre koncentrationsförmåga och lägre sjukfrånvaro än barn vid en förskola med en gård med enbart byggda inslag.

Barns tillgänglighet till sin omgivning är grundläggande mänskliga rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Få barn har dock en trygg och säker närmiljö för utomhusvistelse. Det finns därför ett stort behov av fysiska åtgärder i bostadsområden, runt förskolor och skolor för att skapa utemiljöer som är trygga och som tillfredställer barnens behov utomhusvistelse.

Gillar du vad du läser?