En trend idag är den hållbara trädgården, där vår miljöpåverkan blir så liten som möjligt och där vi gynnar den biologiska mångfalden. Det började så smått för många år sedan, då fler och fler slutade att använda gifter i trädgården.
Nu fortsätter utvecklingen, med bland annat växtvalet. Vi använder gärna växter som gynnar pollinerande insekter, som humlor, bin och fjärilar. Val av träd och buskar kan gynna fågellivet i trädgården, som exempel kan nämnas rönn och bukettapel, som vars kvarsittande frukter uppskattas av fåglarna på vintern. Vi kan dessutom välja buskar med för oss ätliga bär, som vinbär och krusbär, i stället för enbart prydnadsbuskar.
Vi skulle kunna gynna igelkottarna ännu mer, om vi inte var så flitiga att städa trädgården inför vintern. Låt lövhögar ligga kvar, så bygger sig igelkotten ett bo där.
Vi har börjat odla mer, kanske inte i så stor omfattning som under 1900-talets första hälft, men vi vill gärna har åtminstone en liten kryddodling nära terrassen. Med rätt utformning skulle odlingarna lätt kunna bli större, utan att skötselinsatserna behöver öka nämnvärt.
Visserligen vill barnen gärna ha en gräsmatta att leka på, men ängen är en hållbarare grön yta och som kan användas efter att den blommat över. De gräsytor som inte används för aktivitet kan lätt omvandlas till blommande ängar.
Vi har börjat bygga större och större trädäck, vilket är en fördel, om det innebär att den stensatta ytan minskar. Det är en stor miljömässig fördel om dagvattnet kan tas omhand på tomten och det görs bäst av gröna ytor. På stenytor rinner en stor del av vattnet bara av och belastar det kommunala dagvattennätet.
Trädgårdsarkitekt Per Christensons miljöprofil
