Capsicum, chili, eller chilipeppar är en av de växter som ingår i min serie artiklar om växter som ligger rätt i tiden. Det handlar om växter som bidrar till en hållbar trädgård där ditt miljöavtryck blir så litet som möjligt. Din trädgård kanske till och med bidrar med något positivt för miljön. De har dessutom fördelen att de är lätta att odla, med minimal skötsel.

Chili har varit en del av kosten i Amerika sedan 7500 år f.Kr. Christopher Columbus var en av de första européer som stötte på chili i Västindien. Han kallade frukten för “peppar”, eftersom de påminde honom om vanlig peppar, med sin varma, starka smak. Läkaren Diego Álavrez Chanca följde, 1493, med Columbus på hans andra resa till Västindien och det var då som chilin för första gången fördes till Spanien. Därifrån spreds chilin till resten av världen. Först odlades den som en kuriositet i de botaniska trädgårdarna och i de portugisiska klostren, där munkarna experimenterade med fruktens kulinariska möjligheter. Det var från Portugal som frukten spreds vidare till Asien på grund av att det var portugiserna som dominerade kryddhandeln i Asien, tillsammans med araberna.
De vanligaste chiliarterna
- Spanskpeppar C. annuum, hit hör bland annat jalapeño och vanlig paprika.
- Bärpeppar C. baccatum, samlingsnamnet för flera av artens sorter är Aji. De är vanligast förekommande i Peru.
- Havannapeppar C. chinense, hit hör bland annat habanero vilket är en mycket stark chili. C. chinense är vanliga i Västindien och Mexiko
- Flerårig spanskpeppar Capsicum frutescens, hit hör bland annat tabasco och den brasilianska malagueta.
Rokotopeppar Capsicum pubescens, hit hör manzano och canario.
Det är chilins frukter som används, färsk eller torkad. Torkar den gör man för att den ska få längre hållbarhet. Man kan spara den torkade frukten hel eller mala den till pulver, eller som chiliflingor.
Chili är mycket viktig i matlagningen i södra och sydöstra Asien. I indisk och pakistansk matlagning bryns chilin, i ghee, redan i början av matlagningen, tillsammans med en del andra kryddor, som ingefära och gurkmeja.
Chili måste sås tidigt om de ska hinna utvecklas, gärna redan i slutet av januari, eller i februari.
Så i vanlig såjord och håll sådden varm, 20-25 grader. Placera krukorna över ett värmeelement. Håll jorden fuktig men inte genomsur.
Efter två-tre veckor brukar hjärtbladen visa sig. Nu måste de ha mycket ljus under ca 14 timmar om dygnet. När rötterna är väl utvecklade omskolas plantorna till större krukor och näringsrik jord. Nu kan man placera dem i lägre temperatur, 16-20 grader.
När risken för frost är över, under maj-juni, kan man ta ut plantorna. Först måste de avhärdas vilket innebär att man bara tar ut dem under några timmar under dagen. Plantera på en varm och skyddad plats.