Spåren från den gamla trädgården

De allra flesta av allmogens gamla gårdar har i dag blivit så hårt renoverade att det inte finns mycket kvar som minner om gamla tider. Detta gäller även trädgårdarna. Man har förenklat i omgångar tills inte mycket annat återstår än stora gräsmattor med buskar, lite på måfå utslängda här och var. Det enda skötselarbete man då har hoppats ha kvar att göra är att, när nöden så kräver, köra över trädgården med gräsklipparen. Att man på så sätt har reducerat upplevelsen av trädgården till ett intet har man inte ägnat många tankar. Ett annat alternativ, och det är nästan bättre för den som vill återskapa den gamla bondeträdgården, är att man fullständigt ignorerat trädgården och låtit den växa efter eget behag. Möjligen har man gjort enstaka insatser när det dåliga samvetet blivit för påträngande. I en sådan trädgård har man störst chans att finna spåren från tidigare generationers arbete. Träd och buskar kan stå kvar, även om de kanske är förvuxna och inte har de proportioner som en gång var avsikten. Fruktträden har blivit risiga och höga och omöjliga att nå upp i, för att skörda. En del blomster har naturligtvis mer eller mindre försvunnit i konkurrensen från ogräset. De flesta av de gamla gångarna har vuxit igen och kan inte längre skönjas. Under senare tid har kanske kompletteringar gjorts, som kan vara förvirrande när man ska söka sig tillbaka till ursprunget.

Man måste räkna med att ta god tid på sig för att återfinna så mycket som möjligt av resterna av den gamla trädgården. Minst ett år bör man ägna sig åt att bara göra observationer i trädgården och notera dessa.

Det bästa är att börja med att mäta upp trädgården och göra en ritning i lämplig skala. På den kan man sen markera in sina observationer.

När ni ritar in fruktträd och andra träd, se om det går att finna någon linje i deras placering. Varje träd och buske som planterats har sannolikt fått sin plats med en viss avsikt eller tanke. Det gäller att spåra den tanken. Många träd, som till exempel alm, kan ha sått sig själv. Det kan lätt förvirra.

allmogeträdgård, gångar

Kanske finns enstaka gångar kvar. Andra har sedan länge blivit invaderade av ogräs och är inte längre så lätta att skönja. Utgå från de gångar som finns och leta efter förgreningar. Vid ytterdörrar kan man utgå från att det har varit någon form av gångyta. Har gångarna varit grusade, så finns gruset kvar, visserligen uppblandad med jord. Genom att följa gruset kan man metodiskt gräva fram gångarna. Har ytan varit stensatt med fältsten, som inne på gården, så är den lätt att följa.

Även om många blomväxter försvunnit, så har en del överlevt konkurrensen från ogräset. Dessa kan leva en mycket undanskymd tillvaro och slutat blomma. Får de bara fritt kring sig, så kommer de snart igen.

Alla fynd man gör noteras noggrant på uppmätningsritningen. Till slut har man lärt känna sin trädgårds alla hörn. Även om mycket har försvunnit för alltid, så har man nu något att utgå ifrån, när man börjar rekonstruera trädgården.

trädgårdsarkitekt kontakta