Jag har precis slutfört ett skissprojekt i Skurupstrakten. Det var ett utkast, eller en s.k. konceptskiss till en trädgård/park.

Ett spännande uppdrag, där jag som underlag använde flygfoton kompletterat med observationer och uppmätning på plats. Detta första utkast har som syfte att i grova drag få grepp om ytorna och hur de kan användas.
Jag hoppas detta skissprojekt kan leda till en fortsättning där jag i skissförslag jobbar mer med detaljerna och materialen. Detta ska sedan resultera i arbetsritningar för de anläggare som ska anlägga trädgården.

Det är en arbetsgång som jag oftast använder när jag planerar trädgårdar. Det säkerställer att man inte tappar något på vägen och gör processen så enkel och billig som möjligt. Om du är intresserad så kan du läsa mer på dessa sidor om trädgårdsdesign.

Till detta skissprojekt gjorde jag även ett första belysningsförslag, som illustrerar hur en belysning skulle kunna se ut med in-lite LED-lampor.

Inlägget Skissprojekt i Skurupstrakten dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Jag har gjort en första plan för trädgården i Lövestad, som jag håller på att återuppbygga. Den ska delvis knyta an till den gamla trädgården och dels till egna tankar.

Hållbarheten i min plan för trädgården i Lövestad

Jag vill experimentera med att åstadkomma en hållbar trädgård, lite enligt de tankar jag skrivit om tidigare. En stor del av trädgården upptas av trädgårdsland, där jag tänker mig att odla en stor del av behovet av grönsaker under sommarhalvåret och in på hösten. Jag tänker odla i förhöjda bäddar av trä som jag snickrar ihop själv och ytbehandlar med linoljefärg, blandad med tjärolja.
Naturligtvis ska allt avfall i trädgården komposteras, liksom en stor del av köksavfallet. Jag tänker mig bygga tre behållare för tre olika “generationers” kompost. De bygger jag även i trä, ytbehandlat med linoljefärg.
Trädgårdslandet innehåller även bärbuskar och fruktträd. Jag tänker även plantera olika fruktbärande buskar i resten av trädgården, som kan vara till glädje för mig själv, men även för fåglar, mm. Jag tänker nyponros, häggmispel, hassel, slån och aronia. Förutom det redan befintliga valnötsträdet kommer jag i trädgården att plantera äppleträd, sur- och söttkörsbär, mullbär, kvitten och plommon.

Jag använder naturliga och vattengenomsläppliga material i gångar och uteplatser, som singel och tegel. Som kantsten mellan singel och planteringsyta använder jag befintlig fältsten, d.v.s. “kullersten”. En del uteplatser hårdgöra jag inte alls. Gräs tycker jag fungerar utmärk för min del som underlag för en sittplats. En del gräsytor vill jag ha, just därför att de fungerar som uteplatser för mig, men en stor del som jag först tänkt ha gräs på har jag gjort om till äng. Det gynnar alla möjliga insekter.

Regnvatten från den norra sidan av huset låter jag till största delen rinna ner på en yta, som jag lägger kalkstenshällar på. De lutar svagt så att vattnet rinner vidare ner i en plantering med fuktälskande växter.

Uterummen i trädgården

Min plan för trädgården är att det ska finnas många olika platser att vara på. Vår favoritplats har länge varit verandan, som ligger i norr, men som ger en vidunderlig utsikt över landskapet. Vår andra favorit har blivit den del av trädgården som ligger mot norr och väster och som vi börjat kalla “nedre terrassen”, även om det bara skiljer en halv meter från resten av trädgården. Denna del hör till den mark vi köpt till för att få plats med bl.a. reningsverket. Vi behåller naturligtvis den gamla uteplatsen på den “övre terrassen” närmare huset.
Dessutom tillkommer en ny uteplats, öster om huset, där vi hoppas äta många frukostar framöver, med utsikt över trädgårdslandet.

För att kunna använda trädgården under så stor del av dygnet som möjligt använder jag LED-lampor, där det behövs, som styrs av solljuset och timer.

Inlägget Min plan för trädgården i Lövestad dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Projektet i Bjärred är snart klart. Det är lite smådetaljer kvar att komplettera, men en paus får göras medan husets fasader renoveras av byggmästaren.

Kalkstenen tog många månader att få på plats, men det var värt det. Ingen betong användes, utan kalkstenen klamrades mot de bakomvarande T- och L-stöden. Ett gediget arbete utfört av Ölands stenteknik, med många års erfarenhet av stenarbeten av olika slag. Här kan ni läsa om ett tidigare stadium i projektet då Ölands stenteknik som bäst jobbade mer murarna.

Det var skönt att få plantorna på plats, levererade från Wallström plantskola. Det var mycket storbladig buxbom, idegran och lavendel. En duktig odlare, med bra kvalité på sina växter och som dessutom kan fixa fram det han inte själv odlar.

Inlägget Projektet i Bjärred snart klart! dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Nu har snart 2021 gått till ända och man kan börja se fram emot 2022. Ett år som jag hoppas kan ge många spännande projekt. Jag vet redan nu att jag i varje fall har två nya projekt, som jag under 2021 gjorde utkast till. De ska nu tas vidare till ett mer utarbetats skissförslag. Därefter kommer jag att ta fram arbetsritningar för att slutligen svara för projektledning i samband med anläggning.

Projekt i Bjärred

Det ena projektet ska påbörjas direkt efter nyår och målet är att om möjligt ha trädgården färdig till sommaren. Det är en ganska stor, långsträckt tomt, med nivåskillnader som tas upp med två terrassmurar. Förmodligen kommer vi att använda L-stöd, som kläs in med corténstål. Bostadshuset är nybyggt av Dast AB och har en ganska stram arkitektur, som i varje fall delvis kommer att återspeglas i trädgården.

Projekt på Bjärehalvön

Det andra nya projektet är en byggnad som är mer “lantligt”, traditionell till sin karaktär, och som ligger placerad i jordbruksbygd. Även detta hus kommer att byggas av Dast AB. Här har vi tagit vara på de kvaliteter som finns på tomten i fråga om äldre uppvuxen vegetation. Även här ska vi under 2022 gå vidare med skissförslag, för att sedan upprätta konstruktionsritningar och leda projektet till färdig trädgård. Detta nya projekt förväntas vara färdigt någon gång under 2023.

Så även 2022 ser ut att bli ett spännande och bra år!

Gott Nytt År!

Inlägget Nya projekt dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Det börjar röra sig framåt i villaprojektet i Bjärred. Kalkstensmurarna börjar komma på plats och planen är att de ska vara klara till jul. Poolen på den översta terrassen är förlängd och väntar på montering av olika detaljer, cover, mosaik, mm. Vi har även schaktat för en byggnad i anslutning till poolen, som ska innehålla duschutrymme och förråd för trädgårdsmöbler mm. Gjutning av grund är planerad till nästa vecka och på snickeriet byggs väggarnas stommar upp, för att efter gjutningen monteras färdiga.

Kvar på murarna är att göra trapporna, med vilplan, samt att lägga krönplattor på alla murarnas översidor.

Utkastet till trädgården kan ni se på min referenssida och här är från ett tidigare stadium i projektet, när bara T-stöden monterats. Då var det nog många som undrade vad det skulle bli av detta. Men nu, när det börjar röra sig framåt är det många förbipasserande som ger stensättaren ros för hans fina arbete.

Inlägget Det börjar röra sig framåt! dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Projektet med villaträdgården i Bjärred rör sig framåt och nu är andra stödmuren på plats. Det har blivit lite mer plats att röra sig på för maskinerna. På tisdag i nästa vecka ska murarna mellan de båda murarna gjutas. Under följande veckor ska den tredje och sista stödmuren sättas på plats, samt trappor gjutas. Därefter är det dags klä alla murar och trappor med kalksten, från Öland. Det kommer att ta resten av tiden fram till sommaren och förmodligen en bit in på hösten också.

Än så länge är vädret någorlunda med oss, även om det blåser kraftigt i dag.

Inlägget Andra stödmuren på plats! dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Alldeles söder om Marbella old city ligger Alameda Park, omgiven av det brusande stadslivet. Inne i parken finner du en stunds vila från buller och jäkt och inte minst från värmen. Hit söker sig marbellabor och turister, för att träffas, för att sitta ner och prata eller bara i lugn och ro läsa tidningen. Barnen kan åka karusell och leka, skyddade från den häftiga trafiken.

Alameda Park anlades på 1700-talet och var då mycket större än vad den är idag, hela 20 000 m2, men behovet av mark för bostäder, m.m. har gjort att parken krympt och är idag relativt liten.

Fontänen i parkens centrum, klädd med kakel, finns fortfarande kvar från tiden när parken anlades, liksom de typiska Andalusiska sittbänkarna, även de klädda med kakel. Parken är regelbunden med kvarter längs en mittgång, belagd med marmor. I parken har man planterat en mängd olika växter, inte minst arter ur Ficussläktet, bland annat ett praktfullt exemplar av Ficus lyrata, fiolfikus. Här finns också olika arter ur Pinussläktet och naturligtvis palmer, banan, yucca, änglabasun och hibiskus. En del växter känner jag igen, men en del har jag ingen aning om vad det är.

Luften här inne är sval och behaglig och för en turist är det avkopplande att strosa runt, titta på växter och titta på människor, kanske inbegripna i förtroligt samtal.

Efter en stunds avkoppling är man redo att ge sig ut i stan igen, varför inte med en hästdroska, som stannar intill parken.

Här ligger Alameda Park!

Inlägget Alameda Park i Marbella, Spanien dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Kronovall ligger strax intill Fågeltofta någon mil nordöst om Sjöbo, i Skåne. Kronovalls tidiga historia känner man inte till så mycket om. Man vet att slottet i början på 1600-talet tillhörde Anders Sinclair, som var danskt riksråd och länsman på Landskrona slott. Senare kom Falk Lykke, som även ägde Bollerups borg, att äga slottet och möjligen lät han uppföra en ny huvudbyggnad på Kronovall. Efter att Skåne blev svenskt köpte 1668 Gustaf Banér slottet, men vid Karls XI:s reduktion drogs det in till Kronan. Banérs dotter, Ebba Banér fick tillbaka slottet men sålde de nio år senare.

Barockslottet på Kronovall

Slottet bytte ägare några gånger och ändrade utseende, men för att göra en lång historia kort så hoppar vi fram till 1896 då slottet fick det utseende det har idag. Då ägdes Kronovall av greve Carl Gustaf Sparre, som lätt bygga om det efter ritningar av arkitekt Isak Clason. Han har även ritat Nordiska museet, Hallwylska palatset och Johannes kyrka i Stockholm. Man byggde till flyglar och torn så att slottet blev i stil med ett franskt barockslott. Det fick brutet tak och ljusputsade fasader, prydda med hörnkedjor, profilerade lister och omfattningar. Entrén flyttades upp en våning och för att kunna göra det byggde man en dubbelsidig trappa framför ingången åt gårdssidan.

Samtidigt lät Sparre anlägga en fransk barockträdgård i söder, med en parterr av klippt buxbom och idegranar. På häradsekonomiska kartan, ritad 1926-34, kan man se det nya slottet, med parterren och något som liknar en engelsk landskapsträdgård söder därom. Man ser också att den gamla krokiga landsvägen mot öster har rätats ut och fått ny sträckning, norr om den gamla.

Idag finns mycket av det som anlades på 1890-talet kvar. Parterren är välskött, men av den engelska landskapsträdgården finns bara enstaka spår kvar.

1991 överläts Kronovall till Riddarhuset, men bebos fortfarande av familjen Sparre.

Gillar du vad du läser?

Registrera dig och få nya inlägg i trädgårdsarkitektens blogg via E-post, helt kostnadsfritt.

Din e-postadress kommer inte att lämnas ut till tredje part och du kan när som helst avbryta din prenumeration.
Fyll bara i din e-postadress i rutan nedanför och klicka på REGISTRERA.

Inlägget Kronovall, ett franskt barockslott i Skåne dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Cucurbita pepo, squash, är en av de växter som ingår i min serie artiklar om växter som ligger rätt i tiden. Det handlar om växter som bidrar till en hållbar trädgård där ditt miljöavtryck blir så litet som möjligt. Din trädgård kanske till och med bidrar med något positivt för miljön. De har dessutom fördelen att de är lätta att odla, med minimal skötsel.

Cucurbita pepo, squash, en annan användbar växt i köket, inte minst använd i italien, därav dess andra namn, zucchini, som är pluralformen av det italienska zucchino. Squash kommer ursprungligen från Nordamerika, där den odlades innan européerna kom dit. Namnet squash kommer faktisk från asquutasquash, den amerikanska ursprungsbefolkningens namn på växten.

Squash är en ettårig ört med stora gula blommor. De gula eller gröna frukterna blir mellan 10 och 50 centimeter långa, lite gurkliknande. Det blir många frukter på en planta, som snabbt växer till i storlek. Det är en av de mest användbara växterna i trädgårdslandet och väldigt lätta att odla. Själv föredrar jag att använda den tillagad, t.ex. i en ratatouille, eller i en gratäng med lök, tomat, aubergine, vitlök, olivolja och rikligt med parmesan.

Odling av squash

Squash förkultiveras inomhus, eftersom den är frostkänslig och vill ha en jordtemperatur kring 12 grader när den planteras ut. Det tar ca 4-6 veckor att få fram plantor färdiga att utplantera.

• Man sätter fröna två centimeter djup i en kruka med såjord. Täck med en plastpåse, så att jorden lättare hålls fuktig.
• När den lilla plantan har fyra blad skolar man om den i den större kruka med planteringsjord.
• Så snart det är tillräckligt varmt ute börjar man avhärda plantorna en vecka innan de planteras ut på friland.
• Plantera ut plantorna på friland i varm och soligt läge och mullrik och väldränerad jord, med ca 70 centimeters avstånd.

Tänk på att varje plana ger rikligt med skörd. Det räcker med 1-3 plantor.
I juli månad är det dags att börja skörda.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Växter för din trädgård – squash dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Ocimum basilicum, basilika, är en av de växter som ingår i min serie artiklar om växter som ligger rätt i tiden. Det handlar om växter som bidrar till en hållbar trädgård där ditt miljöavtryck blir så litet som möjligt. Din trädgård kanske till och med bidrar med något positivt för miljön. De har dessutom fördelen att de är lätta att odla, med minimal skötsel.

Ocimum basilicum, basilika, en annan av örterna som är nödvändig i den italienska matlagningen. För vad är väl en bruschetta utan basilika? Dess ursprung är oklar, men den har odlats i Indien och Mellanöstern under tusentals år. I dag växer den vild Asien, tropiska Afrika och på vissa öar i Stilla havet. Redan i det forntida Egypten odlades basilika. Till Europa kom den på 1500-talet och fördes därifrån till Amerika på 1600-talet.

Egentligen är basilikan en flerårig ört, men här i Sverige övervintrar den inte, utan man sår nya plantor varje år. Växten blir omkring 35 cm hög. Bladen används framförallt färska men kan även torkas, eller frysas. Basilikan är som sagt viktig i det italienska köket, men även i Thailands matlagning spelar den en viktig roll.

Odling och skörd

Man sår basilikan tidigt på våren och i varje fall i södra Sverige planterar man ut den under våren/försommaren. Det måste ha blivit ordentligt varm, då basilikan är riktigt värmekrävande. Får den bara tillräckligt med värme är den tacksam och enkel att odla. Viktig är att se till att den har tillgång till vatten, eftersom den är en av de kryddväxter som vill ha lite fuktigare jord. Själv brukar jag fuska och köpa en planta på ett varuhus och plantera ut när det blir dags.

Skörda basilikan ovanifrån genom att knipsa av stjälkarna ovanför ett bladpar. Knipsar du av en stjälk utan att det finns ett bladpar inunder kommer det inte att bli någon ny tillväxt.

Slutligen ett recept på bruschetta världens godaste sommarmat.

• Stek en skiva grekiskt lantbröd, eller liknande, i olivolja. Gnid den därefter med en halv vitlöksklyfta.
• Skär tomat i små bitar och hacka basilika grovt. Blanda det hackade med olivolja, salt och svartpeppar i en skål.
• Lägg hacket på brödskivan strax innan servering och garnera med färsk basilika.

Busenkelt och supergott med ett glas rödvin i sommarvärmen!

Gillar du vad du läser?

Inlägget Växter för din trädgård – basilika dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Den 24 Juli 1753 firade drottning Lovisa Ulrika sin födelsedag på Drottningholm. Efter en teaterföreställning föreslog kungen att det skulle ta en promenad i trädgården. Kanske gick de genom den stor broderiparterren, fortsatte förbi vattenparterren och genom de båda närmaste boskéerna. Därefter vek de av mot söder, in i den kuperade terrängen och då när de kommit en bit upp öppnar sig på höger hand en helt ny scen för Lovisa Ulrika. Där borta mellan träden kan hon ana något som ser ut som “un palais chinois”. En liten kinesisk byggnad som hennes man, kung Adolf Fredrik, i hemlighet låtit uppföra, för att överraska sin gemål på födelsedagen. Lovisa Ulrika blev överförtjust i den lilla byggnaden, helt i stil med tidens natursvärmeri, exotism och spirande sentimentalitet som den var.

Kineserierna

Under 1600-talets senare del hade ett intresse för allt kinesiskt växt sig stark och detta intresse slog ut i full blom under 1700-talet. I nästan varenda trädgård vid 1700-talets mitt hade någon liten detalj som kunde associeras till Kina, en paviljong, en bro, eller något liknande. Lovisa Ulrika kom att älska sitt Kina där hon kunde föreställa sig förflyttad bort från det stela och tråkiga hovlivet, inbäddat som det var i grönska, som i en stor skog, utan någon visuell kontakt med Drottningholms slott, men ändå i trygg närhet av det. Med slottet hade Kina ej heller något arkitektoniskt samband, det låg nyckfullt utplacerat i skogen, skevt i förhållande till boskéerna nedanför, på typiskt rokokomanér. Man lade nu vikt vid att anpassa sina anläggningar till platsens naturliga förutsättningar, till skillnad från barocken, då man formade platsen efter de anläggningar man avsåg att bygga. Men, man hade dock inte frigjort sig så mycket från barockens stränghet att man inte lät bli att ge den närmaste växtligheten en bestämd och regelbunden utformning.

Det nya Kina slott

Detta första Kina var en enkel träbyggnad, som 1763 skulle ersättas av en mer ändamålsenlig i sten, efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz. Denna nya stenbyggnad fick en mer genomarbetad form, mer präglad av rokokon. Liksom tidigare kompletterades Kina och dess omgivningar efter hand, i varje fall ända fram till 1760-talets slut.

Trädgården

Det var området öster om Kina slott, mot Drottningholms slott, som man ägnade sig åt. Man kompletterade alléerna, som till största delen bestod av hästkastanjer som nu börjat bli ett vanligt trädslag, även i Mellansverige. Runt träden sattes spaljéer med tolv spjälor i varje, varannan målad i spanskt grönt och varannan i rött. Man anlade ett helt system med olika boskérum, med häckar av lind. Boskésystemet var inte strikt symmetriskt placerat i förhållande till slottet, utan dess placering bestämdes bland annat av terrängens formation. Till skillnad från tidigare är inte boskéerna, slutna, buskformationer i sig själv nog, utan insprängda, som hålrum, i den omgivande vilda naturen. Boskéerna är ordnade längs med en axel och boskéerna närmas Kina är sammansatta av en grupp med cirkel och rektangelform. I den norra rektangeln uppfördes en åttasidig fågelbur, voliere, i form av en kinesisk pagod, som på båda sidor omgavs av halvsfäriska lusthus i “Espalie wärcke och med Caprifolie-Blomster-Ranckor omwäxte”. Denna voliere ritades av Adelcrantz och i motsvarade rektangel, på andra sidan allén fanns även där en fågelbur, men dess utseende är okänt. Vid den södra cirkelformade boskéen utgår en allé, som ej ligger parallell med huvudallén, längs vilken är förlagt olika boskérum. Hela boskésystemet slutar vid en intim liten trädgårdsanläggning i anslutning till ett menageri. Ute i terrängen, mellan alléerna och boskéhäckarna, högg man bort buskar och uppstammade träden. Man planterade dessutom in fler vilda träd. Förmodligen inhägnade man hela området och alléerna stängdes med grindar.

Med rokokons romantiska känsloliv och intresse för naturen och det exotiska, måste det ha lockat Lovisa Ulrika och hennes samtida att lustvandra i dessa avskilda trädgårdsrum, med den kanske lite skrämmande naturen så nära. En spännande exotisk vandring, med ständigt varierande upplevelser.

Gillar du vad du läser?

Inlägget Kina slott dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

Mina sidor kallar jag sidor här på webbplatsen, som bara mina uppdragsgivare har tillgång till. Jag har under vintern utvecklat dem och tanken är att de ska vara till hjälp vid planering och anläggning av trädgården.

• Först och främst innehåller Mina sidor en  stor databas, där man kan söka information om växter. Träd, buskar och perenner beskrivs och varje beskrivning åtföljs av en bild på växten. Det ingår redan nu ett stort antal växter i databasen, men den kommer efterhand att utökas ytterligare.
• Mina sidor innehåller även ett avsnitt som handlar om jord och hur man kan förbättra den,
• För den som själv vill anlägga finns artiklar som  beskriver hur man gör en  stensättning eller hur man  sår en gräsmatta.
• Naturligtvis hittar man även beskrivningar på hur man planterar olika typer av växter.
• Avsnittet “Djuren i trädgården” ingår som en del i en hållbar trädgård. Här beskrivs hur man på olika sätt kan stödja djurlivet i trädgården.
• För den händige  finns  en avsnitt med typritningar/byggbeskrivningar till olika trädgårdsbyggen. Det kan vara staket, spaljéer, pergolor, bänkar, mm.
• Sist, men inte minst, finns en sida där mina  uppdragsgivare enkelt kan begära en offert på alla växter jag ritat in i deras skissförslag.

Mina sidor kommer att utvecklas efterhand, inte minst beroende på vilka synpunkter jag  får från mina uppdragsgivare.
Det viktiga är att mina uppdragsgivare känner att de inte bara får en ritning, utan att de enkelt på ett och samma ställe kan söka och finna information och hjälp i allt som rör trädgården.

Här kan du se sidan!

Inlägget Om Mina sidor dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

När alla bitar i de föregående stegen är på plats är det dags att upprätta ett skissförslag och arbetsritningar, som ger en bild av den färdiga trädgården. Om du är duktig på att teckna kan du eventuellt komplettera skissen med perspektivskisser, som ytterligare hjälper dig att få en bild av den framtida trädgården.

När du är nöjd med skissförslaget så utgör det en grund för det fortsatta arbetet med din trädgård. Ett skissförslag som du beslutat dig för ska du inte, utan mycket goda skäl, börja ändra i. Risken är att du tappar riktning i ditt projekt och att det fördyras. Beroende på projektets omfattning och komplexitet kan det ibland räcka med denna skiss. I synnerhet om du själv ska utföra anläggningsarbetet.

Arbetsritningar

Om du ska ta hjälp av en trädgårdsanläggare och ska ta in offerter, kan skissförslaget behöva kompletteras med olika arbetsritningar och beskrivningar. Det kan vara planteringsplaner med växtförteckningar som anger arter och sorter, samt storlek och kvalité. Det kan även vara sektioner och detaljritningar, på t. ex. staket, mm. Kom ihåg att ju mer genomarbetat underlag trädgårdsanläggaren får, desto mindre “hängslen och livremmar” behöver han ha när han beräknar sin offert.

Att ta fram detta underlag kräver ofta stor fackkunskap. Ta hjälp av en trädgårdsarkitekt som har erfarenhet av att ta fram skissförslag och arbetsritningar .

Tidigare publicerade artiklar om trädgårdsdesign:

1. Trädgårdsdesign – behov och preferenser

2. Trädgårdsdesign – tomtens förutsättningar

3. Trädgårdsdesign – skissarbete

Inlägget 4. Trädgårdsdesign – skissförslag och arbetsritningar dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.

När du gått igenom dina behov och preferenser är det dags att titta på tomtens förutsättningar. Då gäller det att ta reda på så mycket som möjligt om tomten och dess omgivningar, som kan påverka din trädgårdsdesign.

Tomten

Allra först måste du ha en planritning över tomten. Du kanske har tillgång till en nybyggnadskarta, annars får du mäta upp tomten och göra en ritning i skala 1:100 och på den rita in byggnader och andra befintliga anläggningar, samt vegetation som ska sparas. Att mäta upp tomten är ett bra sätt att lära känna den.
Tänk även på att observera hur höjdförhållandena är. Är det en plan tomt eller sluttar den? Hur är ljusförhållandena. Notera om en stor del av tomten ligger i full sol, eller om det kommer att bli mycket skugga. Samtidigt kan du passa på och ta reda på i vilken odlingszon din tomt ligger. Sen ska du ställa dig frågan; vad har tomten för slags jord? Är den sandig eller lerig, fuktig eller torr, mullrik eller mullfattig?
Det är mycket viktigt att ritningen är i skala, för att få ett realistiskt resultat. Kontakta en trädgårdsdesigner om du känner dig osäker.

Omgivningarna

Se även på tomtens omgivningar. Ligger den i stadskvarter, villakvarter, skogsmark, strandmark …? Hur är klimatet; torrt, fuktigt, blåsigt …? Vilken sorts växter växer naturligt på platsen? Har omgivningarna en speciell karaktär, utsikt, mm. som du vill ta vara på, så kallad “genus loci”, med ett fint ord?

Nu har du gjort det viktiga inledande arbetet, att ta reda på tomtens förutsättningar, för att kunna gå vidare till den egentliga trädgårdsdesignen, att arbeta fram och prova olika alternativa lösningar. Det kräver kreativitet och känner du dig osäker, så kontakta en trädgårdsarkitekt som har många års erfarenhet av trädgårdsdesign.

Tidigare publicerade artiklar om trädgårdsdesign:

1. Trädgårdsdesign – behov och preferenser

Kommande artiklar om trädgårdsdesign:

3. Trädgårdsdesign – skissarbete

4. Trädgårdsdesign – skissförslag och arbetsritningar

Inlägget 2. Trädgårdsdesign – tomtens förutsättningar dök först upp på Trädgårdsarkitekt Per Christenson.